Prs med fabulösa Winsah, Anne Potter, Trädkatten & Kim Potter ~

(Jag är inte säker, vad tycker ni? ♥)

(Safir - helt ok för mig Spelar ingen roll om det är tjej/kille för mig, tror inte det kommer spela någon större roll i rollet heller xD)

Namn: Hon minns inte, era karaktärer får komma på ett smeknamn till henne ♥
Ålder: Det minns hon inte heller, men jämnårig med de andra
Kön: Tjej
Utseende:
Personlighet: Otroligt snäll och ganska naiv. Pratar mycket. Hon är positiv och oftast glad men kan uppfattas som lite korkad. Hon bryr sig inte alls om vad andra tycker och många anser att hon är konstig. Hon skulle dock aldrig såra någon med flit.
Övrigt: Hon är klädd i en svart, knälång kjol, sådana här: sandaler och en sådan här:

(omg safir, hon påminner mig om luna )

Lauren ~
Jag sneglar på Sam. Att bli intresserad på så kort tid är bara.. Sjukt. Men jag kan inte hjälp det.

(Hihi, fick lite inspiration från Cat Valentine också)

Vid den tidpunkten började Ajax röra sig mot sitt rum. Han visste inte riktigt varför han inte stannade kvar med de andra, han handlade bara impulsivt. När han närmade sig sitt rum växte obehagskänslorna starkare, det kändes som att någon iakttog honom. Ändå öppnade han dörren och stängde den bakom sig. Det var det sista som syntes av Ajax.

~

Jag vaknar av ett högt, genomträngande skrik. Det tar ett tag innan jag inser att det är mitt eget. Jag tystnar, ser mig omkring. Jag ligger på en mossbeklädd liten kulle i en skogsglänta. Mjuff. Jag stryker håret ur ögonen och plutar fundersamt med underläppen. Hur kom jag hit?

Claudine ~

Mitt i mina funderingar hörde jag ett skrik.
Jag hoppade upp och sa till de andra att vi måste kolla vad det var.
Jag nästan sprang ut och mot skogen.

-----

Sry för kort, tänker mig att det är bättre än inget…

Sam ~
Jag ska precis säga något när Ajax försvinner spårlöst.
"Vart gick han?", frågar jag förundrat, mest för mig själv då. Jag dricker upp det sista av mitt vatten innan jag reser mig upp och kollar runt, vi är de enda kvar.
"Vad ska vi göra nu?"

Josse~
"Han kanske är på toa", sa jag.
"Jag går upp", sa jag. Fast sedan gick jag ut i stället i bara klänning, kofta och sandaler. Det var lite kyligt, men så var klockan 20.00 också. Jag satte mig på en bänk och bara tittade ut över landskapet. Berg, där Lauren halkat, stranden, ängen, och skogen. Tänk att sådana hemska saker kunde hända på ett sånt vackert ställe.

(Ingen förutom Claudine verkar äns ha hört skriker…)

(Det är konstigt att Claudine ens hörde skriket, med tanke på att Safirs karaktär är typ mitt i skogen, och vi sitter innomhus, plus så måste ju hotellet vara minst typ 50 m ifrån skogen)