Ps mellan Syrup

Jag tog hans hand och drog med honom till mitt rum.
- Det där var min kära bror och han tre kompisar som också är som brorsor för mig, sa jag och sjönk ner på sängen.
- Jo Grabbarna ska dygna och vi får vara med om du vill, sa jag.

"I see" säger jag och nickar samtidigt som jag ler åt tanken.
"Nah, det är skola imorgon så jag måste nog vara utvilad... om inte jag får mer än fem timmars sömn så är jag som en zombie" försäkrar jag och skrattar sedan.

- Hm okej, sa jag lite besviket.
Jag reste mig upp och gick fram till mitt fönster.
Jag ville inte visa honom om hur besviken jag var.

Jag förstår inte riktigt vad som är felet, men jag reser mig ändå upp och går fram till henne.
"Vad är det?" frågar jag, helt utan aning

Jag vände mig om mot honom och man ser hur besviken jag är.
- Jag vill dygna, sa jag.

Jag biter mig i läppen och funderar kort över det.
"Då gör vi det" säger jag efter ett tag slutgiltigt

- Men du ville ju inte, sa jag.
- Jag vill inte att du gör något du inte vill, sa jag och lutade mig mot hans axel.

"Men jo, nu vill jag. En natt gör väl inget?" säger jag och rycker på axlarna. JAg menar faktiskt det jag säger nu.

Jag kastade mig om halsen på honom.
- Du är den bästa killen någonsin, sa jag glatt.

"För att jag vill dygna?" frågar jag och skrattar till