The living dead(Dragon Fantasy)

Alex gick ner en liten bit bort, hon krävde inte av honom något av att inte se, hon litade på honom. Helt ärligt kanske hon inte hade så mycket mot det heller. Hon litade på att han skulle hålla henne vid liv och började klä av sig och linda upp bandaget för att kliva i.

Mark såg att hon gick längre bort ochdå hon klädde av sig såg han artigt bort. Han hade sitt gevär berett och började blöta kläderna i vattnet.
Han kunde dock tillslut inte låta bli utan sneglade försiktigt i ögonvrån mot henne. Han såg dock sbabbt bort igen och fortsatte med sitt.

Alex klev ner i vattnet förtillfället glömsk att han var där. Hon klev ner i det iskalla vattnet och lät det skölja över sig, hon lät vattnet rengöra såret som var illande rött, överansträngt. Hon började tvätta sig och sina kläder, sköljde och fortsatte. Hon virade om sig filten och hängde upp kläderna på grenar innan hon lätt huttrande kom till Mark och gav honom schampo och såpa enbart med en filt om sig.
"Nu är det din tur." sa hon milt.

Mark sneglafe lätt mot henne igen. Hon var ganska vacker även om han inte brydde sig om sådant längre. Han såg bort då hon klev upp och han tog emot tvålen och gav henne geväret innan han började klä av sig. "Jag bryr mug inte om du tittar" sa han och klev i. Han hade inget att skämmas för, inget att vara stolt över hellre.

Alex nickade bara och en rodnad som hon hoppas att han inte ser far upp på hennes kinder. Hon tar tag om geväret med van hand och ser efter honom då han kliver i. Något med motvilja och vilja sjuder genom henne vilket gör att hon sneglar på det han gör som en nyfiken jäntunge.

Mark tvättade sig själv och sina klädet och njöt av att bli ren. Han suckade av välmående då han klev upp och virade om sig handduken. Han såg fräsch ut nu, med kort skäggstubb och allt. Han log och satte sig vid henne.

Solen smekte över dem, sådär varm som senhöstar kan vara ibland. Världen kändes i detta nu bara god. Alex log svagt mot honom och inte ens hon kunde förneka att han hade en viss dragningskraft. Hon hade alltid varit svag för starka råbalkade män vilket hade lett in henne i ett dåligt förhållande, milt uttryckt.
"Det var skönt, eller hur?" log hon mot honom för att hindra sina tankar.

Mark la sig tillslut ner i gräset med handduken om sina höfter. Han njöt av solen och satte ett grässtrå. Han log mot Alex. "Ja, det här var en bra ide". Han älskade det här, allt kändes som tiden innan allt.

Alex log svagt och såg på honom där i gräset och fick extrem lust att lägga sig vid honom, vilket hon också gjorde. De var tysta och de hade vapnen nära till hands. Nu ville hon bara ha honom nära.

Mark log igen mot henne då hon la sig vid hon och försiktigt la han en arm om henne. Det kändes verkligen som inget i hela världen kunde störa dem igen. Men tillslut skulle verkligheten hinna ikapp dem.