PRS liv eller död?

Jag gick längre och längre bort från Hogwarts.

(Ska vi sluta för ett tag så att Alice hinner med sedan?)

( Visst då kan vi skriva på vårat privata rollspel istället)

( tjabaloba här igen!!!)
Jennifer:
Jag kollar mot det stora slottet.
" Visst är det vackert!"
Säger jag till Paulina

Jag åker tillsammans med en korkad Weasley, en idiotisk smith, en noobig lovegood och en Fanboyande creevey. Potter var ganska söt, och verkade ödmjukare än Draco. Konstigt, han har varit berömd sen han föddes.. När vi kom Till slottet slutade Weasley och Potter prata, och vi stirrade på Hogwarts, som skulla vara vårt hem i sju år. Äntligen slipper jag Baker-renblodighets-grejen. Jag sket i blodstatus. Jag sket i min mamma och pappa. Men jag hade brytt mig om min bror...
'Nej Melody, inte tänka på din bror.'
Jag tvingade mig själv att inte gråta. Han finns inte mer. Sluta tänka på honom.
Jag riktade tankarna på den vackra skolan, och längtade till att få gå in i stora salen.

Jag vände mig om och kollade mot Hogwarts.
Jag kommer aldrig gå där tänkte jag argt och fortsatte gå längre och längre bort från Hogwarts.

Jennifer:
Då kom jag på det!
Alexandra!
"Hagrid!!!!" Ropar jag
" Alexandra är inte med!!!!"
Jag slängde av mig manteln och hoppar i sjön
Jag simmar tillbaka och Hagrid stoppar båtarna
Jag springer och springer
" Alex Alex!!!"
Ropar jag
Jag fastnar i en tagg buske men bryr mig inte utan springer vidare det blir ett stort riv märke men bryr mig inte blöt och blodig springer jag vidare.
Då ser jag henne
" ALEX!"
Skriker jag och springer fram till henne och omfamnar henne
Jag tar henne i handen och börjar springa mot båtarna igen

- Släpp mig, sa jag argt och ryckte mig loss.

Jennifer:
" Vadå!"
Svarar jag
" Vi måste skynda oss !"

- Jag ska inte till Hogwarts, sa jag argt och började gå längre bort från Hogwart.