Den stora vildmarken

Jag svarade inte på Sams fråga utan jag förblev tyst.
- Sam, sa jag.
- Ja, Sam.
- Jag vet inte vad som skadade dig men jag kan ha onda aningar om vad det var som skadade dig, sa jag tyst.

"Vad skulle det kunna vara?", frågade jag.
Jag höll fortfarande i hennes hand och märkte att den darrade.
Efter en stund insåg jag att Julia var rädd. Jag vet inte om jag någonsin sett henne rädd förut.

Jag svarade inte på Sams fråga.
Jag reste mig och gick bort till min sovplats.

Jag kände att jag inte hade någon energi kvar. Huvudet värkte och allt snurrade.

Nästa gång jag vaknade hade det börjat ljusna.

Jag såg att Sam hade somnat och då skyndade jag mig ut ur grottan i rakt ut i skogen.
Jag sprang tills jag inte orkade mer och då föll jag ihop och svimmade av utmattning.

Jag kollar vad jag har i ryggsäcken.

Jag vaknade efter oroliga drömmar. Jag märkte att de andra redan gått upp. Då såg jag att Sam var vaken.
"Sam" viskade jag. "Hur mår du?"

Lite av varje. Bla annat ett bröd... Men jag är inte hungrig.

Jag vaknade och kollade mig omkring och kom på att jag var i skogen.
Jag började sakta gå tillbaka till grottan.

Jag kramade om Sam och gick sen ut för att se om det fanns något ätbart. Jag såg Julia.
"Godmorgon" sa jag och log.