Lily ~ James

SkIIIIItBrAAAAAAA

Nilla: Ett litet råd är bara att skriva något annat, eftersom det från och med för ett tag sedan blev förbjudet att skriva samma sak flera gånger, och endast ett ord eller en smiley som sagt.

Mer kommer på stört!


Sådär ja. Långt nog? xD

-James? Det går inte. Varför ska vi flytta?
-Flytta? Inte flytta. Gömma oss.
-Samma sak. Vi kan inte bara lämna huset!
-Okej, vi kan se det som en flytt. Vi bara bor någon annanstans. Under en liten period. Tills allt är över.
-TILLS ALLT ÄR ÖVER? James, det kan dröja år!
-Det får ta den tid det tar. Vi kan inte stanna här.

I samma sekund inser Lily att James har rätt. De kan ju inte stanna här.
-Okej... men vart ska vi då? Och hur går det med ditt arbete och vårt barn som du säkert märkt.
-Lils, arbetet är inte viktigt. Inte nu. Jag har inte ens fått fast anställning än.
-Det är ändå inte schysst att bara lämna allt!
-Vi SKA vara med och vi SKA hjälpa till, vi kan bara inte stanna JUST HÄR.
Det blir tyst.
Lily får en plötslig huvudvärk och går in i köket för att dricka ett glas vatten. Hon sveper det i en klunk och fyller på. James går efter henne och ställer sig vid dörröppningen. Han iakttar hennes ivriga vattendrickande.
Lily tittar på honom och ställer ner glaset.


-Godrics Hollow?
-Där har han redan varit.
-Är du säker?
-Japp.

Lily lägger armarna i kors och tittar på James. Han stirrar trotsigt tillbaka. Sist blir det Lily som viker undan blicken.
-Kom nu, Lils. Det är över fortare än det har börjat.
Lily torkar bort en enslig tår med baksidan av tröjärmen. James kommer fram och lägger armen om henne.
-Det ordnar sig, ska du se.
KRAS
-Men det problemet med den jäkla ugglan kommer däremot aldrig ordna sig, säger Lily och suckar. James går fram och rycker loss ''The Daily Prophet'', lägger några siklar i den lilla läderpungen ugglan har runt ''foten'' och vecklar sedan upp tidningen utan att ta någon notis om det krossade fönstret. Lily suckar och pekar sedan mot de små glasflisorna.
-Reparo, säger hon tydligt och glasbitarna sugs upp för att sedan bilda en hel glasruta igen. Lily stoppar ner trollstaven i sin ficka och återgår sen till att iaktta James.
-Står det något speciellt? frågar hon efter ett tag.
-Dumbledore, säger han bara till svar.
-Dumbledore vadå? säger Lily och går för att ställa sig och läsa över axeln på honom.
-Han kallar den FENIXORDEN.
-Fenixorden?
-Tydligen uppkallat efter fågel fenix.
-Den där skruttiga fågeln i hans arbetsrum?
-Den föds på nytt i askan.
Lily tittar ner på sidan igen.

''Nu när ondskan tar över behöver vi något som står emot'' säger Albus Dumbledore själv när den stora nyheten kom ut igår- en stor organisation kallad Fenixorden.
''Men vilka är den till för?'' frågar jag mr Dumbledore.
''Alla som vill vara med och kämpa, såklart!'' får jag till svar av en alltid lika glatt runtvankande Albus Dumbledore.
''Så vem som helst kan ansluta sig till din organisation?'' frågar min kollega, Rosemary.
''Sålänge man är beredd att ge allt man har!'' trallar Dumbledore på.
Var detta en bra ide av Dumbledore? undrar vi alla.

Längre ner står det en liten ruta med mer text, om vad man ska göra för att ansluta sig o.s.v.
Lily tittar upp på James som fortfarande läser. I samma ögonblick sprakar det till från vardagsrummet och Lily rusar dit med James hack i häl. De ser sig omkring men allt är som vanligt.
-Hörni, här borta! hörs en röst från brasan, och både Lily och James är där fortare än kvickt.
-Tramptass? säger James förvånat.
-Hej Tagghorn, hej Lily! Har ni läst tidningen?
-Vi stod just och läste den, om du menar artikeln om ''Fenixorden'' förklarar Lily.
-Jag har redan anslutit mig, säger Sirius och det blir tyst ett tag. Först nu slår tanken både James och Lily- att ansluta sig själv skulle kanske inte vara så dumt? ''alla som är beredda att ge det de har''. Men det är de väl? Lily tittar upp på James som bekymrat tittar ner i brasan. Han tänker på precis samma grej.
-Tagghorn? Tagghorn? TAGGHORN! säger Sirius och James hoppar till. Varför är James så tveksam? Det är väl inte hans stil? Sirius var säker på att han skulle hoppa på direkt. Lily blir också lite förvånad.
-Det var ingen jättedum ide, Tramptass. säger James eftertänksamt. Får jag och Lily snacka lite om det?
-Sure, säger Sirius. sen försvinner han.
Lily tittar mot James.
-Varför tvekar du?
-Jamen jag kan ju inte bara strunta i dig sådär?
-Vadå strunta i mig? Jag är ju också med såklart!
James tittar på Lily.
-Lily, du är gravid, är det så praktiskt?
-Spela roll, det är krig för sjutton!
-Det tycker du nu ja, men om en månad eller två är du kanske inte lika säker!
Lily tuggar på läppen och tänker efter. Han har en poäng där. Men hon kanske kan var med lite ändå? Man måste ju inte vara ute och kasta Avada Kedavra och fly för livet varje dag bara för att man är med. Hon berättar det för James som skakar på huvudet.
-Vi får prata med Dumbledore. Det var en ganska bra ide. Du kanske kan vara någon typ av sekreterare eller tja du fattar vad jag menar?
Lily nickar. Något i den stilen, ja.
-Han är på Hogwarts va? frågar James och Lily nickar ännu en gång. Han tar hennes hand och så transfererar de sig till Hogwarts.


PANG
Lily ramlar omkull men James fångar upp henne i grevens tid.
-Jädrar, tjuter Lily och tittar på sin hand.
-Ajdå, säger James.
Lilys tumnagel har spruckit upp och halva har lossnat.
-Det kunde ha varit värre, säger Lily enkelt och lägger ner sin hand.
De står precis utanför Dumbledores kontor.
-Mr Potter? Miss Evans? Vad gör ni här? hörs en röst bakifrån och både James och Lily snurrar runt. Där står McGonagall.
-Hej, professorn, säger Lily och ler svagt. Men nu heter jag faktiskt Mrs Potter.
-Jaså? Man får väl gratulera då! Att ni två skulle bli ett par var väl det man minst skulle kunna ana, dina prefektgener har redan släppt Miss....jag menar Mrs Potter, eller hur?
-Tydligen, säger Lily och skrattar.
-Ni önskar få tala med Professor Dumbledore förstår jag?
-Precis, säger James. Är han här?
-Jadå, jag ska precis in, ska lämna den här boken bara, säger McGonagall och visar upp ett exemplar av Barden Bagge.
-Okej, säger Lily.
-Nougatkrisp, säger McGonagall och den otroligt fula stenfiguren börjar sakta röra på sig. James känner igen dehär sen många gånger tidigare - att gå till rektorn var ju inget helt främmande för honom. Och Lily hade ju varit här många gånger i sin prefekttjänst.
McGonagall hoppar upp på första steget och Lily hoppar på steget efter, tätt följd av James. När de kommit fram knackar McGonagall försiktigt på dörren.
-Kom in! kvittrar rektorn inifrån och McGonagall öppnar dörren.
-Hej Albus, säger hon. Jag lämnar boken här.
-Utmärkt utmärkt, säger Dumbledore. Var den till stor nytta?
-Absolut, säger McGonagall och tittar sedan på James och Lily.
-Mr Potter och... Jaja, Mr och Mrs Potter önskar få tala ett ord med er. säger McGonagall och stänger sedan dörren bakom sig.
-Jaså jaså, säger Dumbledore. Man får väl gratulera.
-Tacktack, säger Lily. Vi kommer hit i ett ärende om Fenixorden.
-Jaså jaså? säger Dumbledore igen. Slå er ner, vetja. Med en knyck med trollstaven svävar två stolar från ett litet ensligt hörn och ställer sig framför hans skrivbord. Lily och James sätter sig ner och tittar på varandra.
-Jo, det är så, säger James och harklar sig. Att vi skulle gärna vilja ansluta oss till din organisation, Fenixorden. Men det är bara ett problem...
-...att det är så att jag är med barn, säger Lily och tittar oroligt på Dumbledore.
-Jaså jaså, säger Dumbledore för fjärde gången och ler stort. Man får väl lov att gratulera en andra gång? Och då gissar jag att ert problem är att ni skulle vilja ha ett aningen lugnare jobb för unga damen här?
-Ungefär, säger James.
-Lysande! säger Dumbledore så högt att de nästan hoppar till. Jag har faktiskt en utmärkt uppgift åt dig, Lily. Skulle du möjligen vilja vara sammanfattningssekreterare?
-sammanblabla vadå? säger Lily.
-Sa-mman-fatt-nings-sek-re-te-ra-re säger Dumbledore tydligt. En sekreterare som utvärderar och redovisar allt som händer i Fenixorden.
-Det låter utmärkt! säger Lily. Men nu i början kan jag vara med lite på det andra också...innan det blir jobbigt om ni fattar.
-Självklart självklart, säger Dumbledore. Skriv på här bara, säger han och halar upp en lista och en fjäderpenna ur lådan. James tar den först, doppar den i bläckflaskan på skrivbordet och skriver upp sitt namn. Lily tar över den när han är klar och skriver sitt namn. Först råkar hon skriva Lily Ev... men hon får hjälp av Dumbledore att sudda det och skriva istället ''Lily Potter''.
-Ovant eller hur? säger James och fnissar.
-Mm, säger Lily bara och räcker pennan till Dumbledore.
-Nämen ser man på! 20 namn! Då är det dags att starta! säger Dumbledore och river snabbt ut en skrivbordslåda för att riva ut pergament och en till fjäderpenna. Sen släpper han fjäderpennan, men den fortsätter sväva i luften som om en osynlig hand håller i den.
-Kära vänner, säger Dumbledore medan pennan snabbt antecknar. Jag vill bara meddela att vi nu fått våra 20 deltagare. Jag tänkte att vi skulle samlas vid högkvarteret den 20 November klockan 11. Då ska vi ha vårt första möte, och vi tänkte också ha en fotografering. Jag hoppas ni kan komma. Hjärtliga hälsningar, Albus Dumbledore. säger han och pennan lägger sig automatiskt ner.
-Högkvarteret? säger Lily frågande. Var är det?
-Det borde ni veta! säger Dumbledore och skrattar hjärtligt. Er gode vän Sirius Black har låtit mig låna källaren vid hans lägenhet.
-Men den är väl inte hans? säger Lily.
-Jodå. Han har köpt den och införskaffat en dörr med lås.
-Ojdå. säger James.
-SIRIUS! säger Lily högt och den här gången är det Dumbledores tur att hoppa högt.
-VADÅ? skriker James i hennes öra så hon sänker rösten lite.
-Han vet ju ingenting än? Och vi sa att han skulle vara gudfar!
-Just det ja! säger James och tar sig för pannan.
-Hehe, jag misstänker att ni glömt tala om den stora nyheten för er gode vän?
Lily nickar.
-Misstanken hade inte kunnat vara mer rätt, säger James och suckar.
-Okej, säger Dumbledore. Ni kommer på mötet va?
-Självklart, men det är ju... det är ju imorgon!
-Jaså jaså, säger Dumbledore för FJÄRDE gången. Jaa, kan så vara.
-Okej, säger Lily. Men vi får nog bege oss då.
-Ja precis, säger James. Tack så mycket.
-Tack själva! kvittrar Dumbledore, James tar Lilys hand och pang så är de väck.
_____________

Alltså, de transfererade sig därifrån. De dog inte.

_____________

FÖRSTA MÖTET.
-Hej allihopa! Vad trevligt att ni kunde komma! Kvittrar Dumbledore.
Tystnad.
-Jo, detta är alltså det som jag antar kommer kallas ’’den ursprungliga Fenixorden’’ om några år. Eller tja, jag hoppas det! Hoppas det håller och både växer och byggs på.
Ännu mer tystnad.
-Ja, vi har ju vår sekreterare också. Lily Evans, hon har också bakat de utsökta tranbärsbullarna vi ska ha till fika sedan.
-Heej, säger Lily och vinkar lite lätt när hon ser hur alla söker med blicken efter den som verkar vara Lily Evans. När alla blickar vänds mot henne tittar hon ner i blocket hon fått att anteckna i av Dumbledore.
-Okej, säger Dumbledore. Du kan skriva som rubrik ’’Möte nr 1’’.
Lily krafsar snabbt ner orden på översta raden och stryker under.
-Utmärkt, säger Dumbledore. Du kan ju kladda lite under mötet och så kan vi sammanfatta alltihop sedan.
Lily nickar för att visa att hon har förstått.
-Bra, säger Dumbledore. Nu råkar det vara så att jag råkar veta att Voldemort siktar på någon speciell person.
’’Speciell-person’’ krafsar Lily ner.
-Som vem då? Säger Sirius. Dumbledore tittar upp.
-Bra fråga, säger han. Jag undrar fortfarande vem och varför. Men han har antagligen fått för sig att han kommer bli extra mäktig då… antagligen rör de sig om någon typ av spådom eller profetia. Han har fått nys om den.
-Vet han själv vem det är?
-Jag tror det. Det betyder att en eller flera personer är mer eller mindre dödens om vi inte gör något nu.
Alla i rummet drar efter andan, Dumbledore däremot verkar oberörd.
Lily, som suttit som förstelnad, hoppar till och börjar krafsa ner små meningar på pappret.
-Okej, säger Dumbledore. Med betoning på ’’om vi inte gör något nu’’ vilket vi tänker göra eftersom vi allesammans sitter här eller hur?
Ett mummel av ’’ja’’ hörs bland medlemmarna.
-Dåså! Säger Dumbledore. Jag har anlitat en fotograf, om ni allesammans skulle kunna vara så vänliga att ställa upp er här, säger han och pekar mot en bänk.
-Ni lite längre kan ju stå i mitten, ni lite kortare längst fram och ni mittemellan på bänken bakom?
Skrap från stolar hörs när alla reser sig upp. De ställer upp sig så gott de kan, Lily och James är ganska korta jämfört med de andra så de får stå längst fram.
-Hey! Alice! Ropar Lily som fått syn på sin vän på andra sidan rummet.
-Lily! Hej! Jag såg dig när Dumbledore pratade, men jag stod så långt bort så jag kunde inte säga hej.
-Jag har inte sett dig sen bröllopet! Säger Lily.
-Ne, det var ett tag sedan. Jag ska berätta en sak… säger Alice.
-Jag med, säger Lily.
-Du får börja.
-Nej, börja du.
-Är du säker? Okej… det är bara det att…
-Vadå? Säger Lily och höjer på ögonbrynet!
-Jag och Frank har förlovat oss! Säger hon.
-Va? Grattis! Säger Lily och kramar Alice hårt. Det är ju jättekul.
-Vill du vara tärna? Frågar Alice med lysande ögon.
-Va? Jamen självklart!
-Och dudå?
-Vadå?
-Du skulle säga något!
-Skulle jag? Ja just det ja! Det är bara det att… Lily böjer sig fram och viskar i Alice öra.
-Va? Du? Gravid? Du skojar va? Lily skakar leende på huvudet och det är Alice tur att krama sin vän.
-Grattis! Säger hon bara. Tjej eller kille?
-Vi vet inte. Vi vill helst att det ska bli en överraskning för alla. Men James tror det blir en kille.
-Klart. Det tror alla killar.
-Mm… säger Lily.
-Ställ upp er! Ropar fotografen och Alice ilar snabbt fram och ställer sig jämte Frank Longbottom. Lily ställer sig jämte James och Sirius.
-Smile, my friends! Viskar James ur mungipan och både Sirius och Lily skrattar precis när fotografen trycker på knappen. Där var den. Den ursprungliga Fenixorden.

-Orkar du? frågar James och sticker fram huvudet.
-Jadå, stönar Lily och konkar fram på paketet med den nyinköpta spjälsängen. Hon ställer av den på bordskanten. Bordet tippar och skålen med smet till paneringen Lily skulle ha på fisken ikväll flyger iväg och landar. Rakt. På. James.
-Förlåt! säger Lily men kan inte hålla sig för skratt. James tittar på henne med en konstig min och hon börjar gapskratta.
-Du som verkar tycka det är så roligt, säger James med ett snett leende. Vill du ha en kram? säger han och sträcker ut sina armar som är dyngsura av paneringssmet.
-Nej tack! Fnittrar Lily och springer iväg ut till vardagsrummet. James kommer efter med utsträcka armar. Hon ilar på men han kommer ifatt.
-Iiih! Skriker Lily skrattande medan hon blir kramad av den nersmetade James.
-Sådär ja, säger James ner han granskar Lily och sig själv.
-Lily och James Kladder skulle passa bättre, fnittrar Lily.
-Absolut, säger James. Vi kanske ska gå till myndigheterna och be de registrera ett nytt efternamn åt oss.
Lily fnittrar och med en snärt på trollstaven är de båda helt rena. Hon går halvt fnittrande ut i köket igen och börjar packa upp lådan med spjälsängen. Den är svår att få upp. Helt plötsligt börjar paketet slå upp sig själv och alla delarna åker ut. De börjar montera sig själva och efter ett tag är hela sängen ihopmonterad.
-Självmonterande spjälsäng, säger Lily för sig själv. Praktiskt. Hon hör ett fnitter och vänder sig om. Där står James med trollstaven i högsta hugg.
-Aha. James kan ju montera sängen MED MAGI, det kunde man väl gissa.
James fortsätter fnittra när det ringer på dörren. Sirius tipsade de om ringklockeaffären han köpte sin ringklocka i, så de gick dit och valde en egen. När någon ringer på säger den ’’ÖPPNA DÖRREN NU!’’
Lily går och öppnar medan hon leendes suckar åt James. När hon öppnar hinner hon inte se något innan hon är kvävd.
-Eöh…Alice…du…kväver…mig! Stönar hon fram.
-Förlåt! Säger Alice och släpper henne. Men vet du VAD?
-Nej jag vet bara att hade du kramat mig en sekund till så hade jag antagligen varit död nu, säger Lily leende och lägger det mörkröda håret bakom örat. Vad är det.
-Jag är GRAVID Lily! Vi fick reda på det igår och du vet jag hade varit det i EN OCH EN HALV MÅNAD!
-Det är ju lika länge som jag ju! Säger Lily. Men har det inte synts.
-Jo…säger Alice. Sedan mumlar hon mer för sig själv: ’’så jag borde inte haft dåligt samvete för all choklad när jag blev lite mullig i alla fall.’’
Lily skrattar och kramar om Alice.
-Grattis, Alice. Vi får gå på mammagympa ihop. Eller… jag vet inte. Det är något mugglarna har.
-Låter kul, säger Alice. Är på.
-Vad ääär det för ståheeej? Frågar James när han kommer ut i hallen.
-Alice är också gravid och hon har varit det lika länge som jag!
-Öh, jaha, nämen, tja, Grattis då! Säger James leende. Du Lils, jag tror jag tar en dusch förresten. Även om kletet är väck sitter lukten kvar.
-Du har rätt, säger Lily och luktar lite på sin tröja. Jag skulle inte haft i så mycket vinäger.
James himlar med ögonen och går in i badrummet. Lily tittar på Alice.
-Måste gå, säger hon. Jag skulle bara säga det, vi ska till Franks föräldrar på middag.
-Okej, säger Lily. Ha det bra!
-Ha det bra! Säger Alice, vinkar och går.
Lily stänger dörren bakom henne och går ut i köket. Hon rullar ut spjälsängen till sovrummet och ställer undan lådan. Sen börjar hon plocka ut ingredienser ur skafferiet. Tja, någon måste ju göra en ny smet till fiskpaneringen.

Dagen innan jul.
-Vad ska S…okej då, Vad ska Tramptass göra på jul? Frågar Lily medan hon hänger upp ännu en julgranskula i granen.
-Jag vet inte, säger James. Han är ju knappast med familjen.
-Nee…säger Lily och granskar granen. Men du, vi borde kolla med honom. Han kan ju inte sitta hemma alldeles själv och uggla.
KRAS.
-Påtal om uggla! Tjuter James. Du, Ugglan, jag skriver till Daily Prophet och säger att om de skickar dig en gång till så kommer du inte tillbaka, okej, för då ligger du med knäckt nacke i vår sopsäck, uppfattat?
-Nämen! Säger Lily, försöker vara allvarlig men får sätta handen för munnen för att inte skratta.
James rycker tidningen från den medvetslösa ugglan och Lily går och hämtar en hink vatten.
När hon kommer tillbaka stänker hon lite smått på ugglan som vaknar till och flyger iväg ut igenom hålet den nyss åstadkommit.
-Reparo, säger Lily lätt och rutan är hel.
-Snyggt, säger James. Men du, du missade en liten spricka.
Lily suckar och med en snärt på handleden är rutan HELT hel.
-Men du, säger hon sedan eftertänksamt. Du borde fråga honom. Ingen ska behöva bara ensam på julen.
-Ska bli, säger James och pang så har han transfererat sig därifrån.
Lily känner ett kraftigt illamående. Hon går in på toaletten och kräks innan hon lägger sig och somnar med en dundrande huvudvärk.






DU HAR BESÖK! Dånar ringklockan hemma hos Sirius. Dörren öppnas och där står Sirius i oborstat hår och morgonrock.
-Sov du eller?
-Faktiskt, säger Sirius och gnuggar sig i ögonen. Men det gör inget. Kom in.
James tar ett steg in.
-Vad är klockan? Frågar Sirius och gäspar.
-Den är tre på eftermiddagen, sömntuta.
-Förlåt. Men jag tappar tidsuppfattningen efter ett tag.
-Du. Du ska inte bo såhär alldeldes ensamt! Kom förbi va! Det är bara roligt ju, det är väl inte kul att sitta här och…uggla…säger James och kan med nöd och näppe hålla sig från att börja fnissa vid det sista ordet vid minnena på det som tidigare inträffat.
-Nänä, mumlar Sirius ohörbart medan han häller upp kaffe. Vill du ha?
-Nej tack, säger James. Sirius gäspar en gång till och tar ut en kaffekopp ur skåpet.
James ser sig omkring. Det är inte som förut. Disken står i stora berg på bänken och det hänger tonvis av smutsiga kläder som inte blivit tvättade på evigheter över stolarna.
James drar fram sin trollstav och börjar dirigera grejerna. Disken åker ner i en prydlig rad i diskmaskinen och tvätten susar ut ur köket in i tvättstugan. När Sirius brett färdigt sin macka är James klar.
-Tack kompis, säger Sirius och gäspar ännu en gång.
-Jag och Lily tänkte fråga om du ville fira jul med oss imorgon, säger James rakt på sak.
Sirius mumlar något tyst medan han tuggar på sin torra limpskiva.
-Du kan komma redan idag, och sova över, fortsätter James.
Sirius svarar inte.
-Hallå? Frågar James efter ett tag.
-Ni måste inte.
-Måste inte vadå?
Sirius tittar upp.
-Bjuda in mig.
-Amen lägg av nu va! Kom med du. Det blir bara roligt. Packa dina grejer så kommer du ikväll. Lily bäddar i gästrummet. Så vaknar vi imo…fast du får inte sova till sena eftermiddagen då va?
Sirius skrattar med ett lätt ’’nä du’’.
-…och så kan vi bjuda in Måntand och Slingersvans på lunch. Måntand skulle fira med sin farfar och farmor sen på eftermiddagen och så men jag vet inte slingersvans...
-Han har brutit näsan.
-…oj vad förvånad jag blir, jaja spelar roll, kom med nu va.
-Okej, säger Sirius tungt men glatt. Tack för att ni brydde er.
-Klart vi gör, säger James. Ska jag åka tillbaka så kommer du sen?
-Gör du det, säger Sirius och gäspar.
-Lova att inte gå och lägga dig igen?
Sirius skrattar.
-Jag lovar.
-Bra, säger James. Glöm inte kammen. Vi ses.
-Jadå, säger Sirius. Vi ses.
Pang.
James har transfererat sig därifrån.
När han kommer hem ligger Lily sovande på sängen.
Han vill inte väcka henne utan smyger in och tar ut rena lakan ur garderoben. Sen går han in i det lilla gästrummet och börjar bädda.
Pang.
Ojdå.
Lampan välte ner med ett brak och Lily vaknade.
-Hallå? Hörs det från sovrummet. James?
-Jag är här, säger han. Är det bra?
-Jadå. Jag mådde lite illa bara, men det är bra nu.
-Så bra. Eller som Dumbledore skulle säga, ’’utmärkt utmärkt!’’
Lily skrattar.
-Hur blir det med Tramptass då?
-Han kommer strax, han skulle bara packa. Så sover han över här tills imorgon.
-Så bra!
-Men du…
-Vadå?
-Alltså, han hade fortfarande inte vaknat.
Lily kollar konstigt på James och frågar vad han menar.
-Alltså, han hade sovit tills nu, klockan 3 och han hade inte tvättat på typ 2 veckor. Eller tagit disken heller för den delen.
-Ojdå. Vi får nog åka dit lite oftare så han inte blir för ensam.
James instämmer innan han går ut i köket för att ta hand om sin egen disk.


KVÄLL

-ÖPPNA DÖRREN!

James reser sig och går till hallen för att låsa upp och öppna.

-Ny ringklocka? flinar Sirius.

Han ser otroligt mycket friskare ut nu en när James var där för några timmar sedan. Han har tvättat håret och kammat sig, påsarna under ögonen som lyser pigga och glada är borta och han har rena kläder på sig.

-Heej, Tramptass! He, jadå.

-Hej! säger Lily som kommer in igenom valvet mellan köket och hallen.

-Halloj du, säger Sirius. Du...

-...börjar bli stor, hon vet, säger James och himlar flinande med ögonen.

Lily vinkar de till bordet där en stor kastrull med gojibärsgryta står uppdukad.

-Slå er ner! säger Lily och viftar mot några platser. Sirius och James sätter sig ner medan Lily slevar upp.

-Tack du, säger Sirius.

-Tackar, säger James och tar en sked. Han sörplar högt och ljudligt. ''Smaskens'' tilllägger han sedan när Lily tittar på honom med ett höjt ögonbryn. Hon skrattar.

-Det var jättegott, Lily, säger Sirius och tar en till sked.

-Tacktack! säger hon och ler stort. Okej, imorgon. JULAFTON.

-Jadu, säger James. Tiden går fort.

-Sista julen i lugn och ro, säger Sirius och flinar.

-Ja om det blir en kille som James tror, säger Lily.

-Amen lägg av va, säger James. Han kan säkert ta det chill ibland om det behövs.

Lily och Sirius skrattar och James ler medan han tar och slevar in lite mer soppa.

De sitter där och pratar om lite ditt och datt. Utanför faller snön- årets första snö. Dagen innan julafton.

Just den stunden hade inte kunnat vara bättre - jo, i Lilys fall, som hon kämpade med att komma på tekniken med att sitta med stolen inskjuten vid bordet och ändå få platse med magen - för alla var lyckliga. Där var de, tre stycken artonåringar som sitter där, skrattar och är trygga. Samtidigt utanför vet de inte - eller uppfattar inte- att mörkret sakta sprider sig. Inte natthimlen - den gnistrar så fint med alla stjärnor. Och ser man det ovanifrån ser det ju ut som en stjärnhimmer också, med alla gatlyktor och fönster som lyser.

Utan mörkret- ondskan, rättare sagt, ondskan som lägger sig som ett kvävande täcke över hela landet- Voldemorts.

Där inne, i den ljusa värmen, slevar de i sig den underbara gojibärssoppan.

-Du, kompis, säger James efter ett tag och lägger armen om Sirius.

-Ja, knäppis? säger Sirius nonchalant och torkar sig om munnen med den lilla rödguldiga servetten Lily prydligt lagt ut jämte tallriken.

-Vi tänkte att du kanske...

-...skulle vilja vara gudfar åt vår dotter, son, son, ja jag menar son. avbryter Lily.

-Ha! Tagen på bar gärning! DU tror att det ska bli en tjej! Och du driver med MIG dagarna i ända för att jag är så säker på att det blir en kille - jag säger bara en sak - KÄNN DIG ÄGD! Ropar James som rest sig upp i stolen så snabbt att tallriken med soppa nästan ramlar om kull.

Tystnad.

Sen börjar Sirius skratt.

-känn...dig...ägd? haha...vad är det för uttryck? flinar han. Lily skrattar också och James sätter sig lite halvskamset ner.

-Okej då, jaja. Tramptass, vad säger du?

-Va!? frågar Sirius.

-Tillbaka till frågan- annars får frugan spel... det sista viskar James högt åt Sirius.

-JAG HÖRDE DIG! tjuter Lily och nappar åt sig en stekpanna.

-Det var det som var meningen! ropar James och ställer sig upp i stolen. Han hoppar ner och börjar springa runt. Upp för trappan - tätt följd av Lily.

-Hotar du mig med en stekpanna, kvinna? hörs James röst uppifrån. Sirius skrattar så han gråter där nere.

Detta skulle bli den bästa julen i hans liv, det visste han.

-God jul era sömntutor!
James rycker till och ser sig snabbt runt. Åh skit… igår gick han in till Sirius och pratade på kvällen. Han måste somnat här… på golvet? Han var väl trött… nu är han i alla fall störtpigg!
I dörren står en strålande glad Lily, iförd tomteluve.
-Hej tomten! Säger James och kysser Lily på kinden.
-Halloj, säger Sirius yrvaket.
James slänger en hastig blick på klockan och gäspar.
-Åtta? Sömntutor? Hallå?
-Jag har förberett julfrukost! Trallar Lily och springer ut i köket. James lunkar efter, följd av Sirius.

jättebra!!!!

Super!

Tack! Jag skickade detta, sen åt jag middag och hade redan fått 2 kommentarer
Håller på med ett nytt inlägg redan nu!

Bra! Bara att du har skrivit att 'Dumbledore har sagt jaså, jaså fyra gånger' på två ställen.

SÅ AWESOME

Åååååh, det här är ju skitbraa!

meeeeeeeeeeeeer