Inez Malfoy är tillbaka! ~2

Naaaw someone is in love men hon har väl tyvärr rätt när det gäller olyckor och Harry...

Sofia Albuslover Tack hihi love is in the air!! ♥

§ Hedwig § You are awesome!! ♥

Plorran Tack!!! Då förstår jag hehe man kan ju alltid hoppas att hon gillar den iaf ♥

Chilnava Och jag verkligen ÄLSKAR dig!!! ♥ Tack Tack Tack!!

Jättebra, det bästa kapitlet hittills tror jag!!! I love it ♥ Hehe jag vill ha käääärlek ;3

Hon kommer älska det!

Tack så mycket! Du e awesome ännu mer! ♥

OMG OMG OMG OMG!!!!!!!!!!!!!!!! ASUUUUUUUUM!

När kommer nästa Inez? ♥

Mer mer mer mer mer! Okej?

123vilde453 Tack sötis!! Du är sååå awesome ♥

Plorran förlåt för att det tagit en hel vecka!! Jag har inte riktigt haft ork eller egentligen hunnit skriva Men idag så! ♥



Hehe!! Det är helt okej!! ♥


Okej mina vänner! ♥ Nu äntligen kommer nästa kapitel!!
Och idag så har jag skrivit så att mina fingertoppar glöder! Jag skrev ett kapitel som var ungefär 3,5 sida i det program jag skriver i så jag var tvungen att dela upp det i 2 parts
Så den andra "Parten" får ni imorgon! ♥

Här är den! Bara för er! ♥

Del 12 Min klass! - Part 1

Alla tittade på mig, när jag gick mellan elevhemsborden i stora salen fram mot pallen med sorteringshatten. Jag gick där alldeles ensam. Vart jag än såg så fanns det stora ögon riktade mot mig med pupiller som brände sår på min rygg. När jag tillslut gått där i vad som kändes i en timme så var jag framme vid pallen.
Jag såg sorteringshatten som tittade surt på mig. Jag visste vad som skulle hända, jag skulle hamna i Gryffindor, jag ville hamna i Gryffindor!
”Snälla placera mig i Gryffindor” sa jag med en ostadig röst som skar sig och ekade i den stora salen.
”Jag tror inte du förtjänar att vara i Gryffindor, det är huset för de modiga vet du.... du är inte modig Inez! Eller ska jag säga Malfoy-tjejen”
Jag tittade stött och förvånat på sorteringshatten och hörde det sista ordet han sa eka i hela salen men ännu mer i mitt huvud. Sen började alla eleverna bakom mig eka vidare, de stirrade på mig med tomma blickar och fortsatte upprepa ordet:
”Malfoy-tjejen, Malfoy-tjejen, Malfoy-tjejen!”

Jag blev mer och mer trött på de förbaskade mardrömmarna! De kom oftare och oftare och varje gång hände samma sak nu. Det slutade alltid med att alla kallade mig för ”Malfoy-tjejen” vilket bara gjorde att jag hatade det ännu mer.
Melanie verkade också bli trött på dem eftersom det alltid slutade med att jag vaknade svettig och skrikande.

”Jag orkar inte med det längre Melanie! Att alla kallar mig för....det där!” röt jag när jag tog på mig slipsen, med Gryffindors färger, den morgonen.
”De gör det väll eftersom de inte känner dig” svarade hon och såg på medan jag argt försökte knyta min slips-knut.
Jag började koka över och slipsen ville bara inte samarbeta. Tillslut ställde sig Melanie upp från sin säng och hjälpte mig.
”Om du lärde känna folk bättre så kanske de skulle kalla dig ditt riktiga namn, Fröken dålig-på-att-knyta-slipsar” log Melanie och släppte den perfekta slipsen som hängde runt min hals.
”Allvarligt Melanie! Jag tror jag är den sämsta lära-känna-person personen som jag känner! Jag känner inte ens min klass” suckade jag och slängde mig på sängen med en duns.
”Men där har vi ju en bra start! Det är aldrig försent vet du” Melanie hade den där glimten i ögat som vanligt och hon log ännu mer mot mig ”Kom igen, jag hjälper dig!”

Vi gick ner i uppehållsrummet för att se om vi kunde hitta någon från våran klass.
”När du varit på dina små hemliga samtal med Dumbledore så har jag lärt känna några faktiskt” Melanie log och började peka ut vissa folk och berätta vad de hette men jag lyssnade bara halvt.
Det tror jag säkert du har, tänkte jag och tittade på Melanie. Hon var världens bästa tjej, vem skulle inte vilja vara vän med henne!
”Det där är Dalina! Kom igen du kan la spela med henne, det är en bra start!” Plötsligt puttade Melanies hand på min rygg och jag var tvungen att röra mig framåt mot ett bord där en tjej med brunt vågigt hår satt och spelade schack med sig själv.
”Säg hej!” viskade Melanie bakom mig när jag stod helt försvarslös bakom den brunhåriga tjejen.
”Men...” försökte jag men Melanie var väldigt bestämd och sparkade till mig lite på foten, så jag tog ett djupt andetag och kastade mig ut i det sociala havet och hoppades på att jag kunde simma!
”Hej...” jag lär väldigt ostadig och min röst skar sig precis som i min dröm.
Nu har jag gjort bort mig helt, snyggt jobbat Inez, tänkte jag och tittade oroligt på tjejen när hon vände sig om mot mig.
”Hej!” sa hon glatt med en ljus röst, hon log stort. Hon var väldigt söt med långa ögonfransar och snygga ögonbryn. Hon hade en liten mun och log så att det såg ut som om hon sträckte den så långt det bara gick.
Jag blev chockad och fick antagligen ett ganska konstigt uttryck i ansiktet eftersom tjejen kollade konstigt på mig.
”Hehe, är du okej? Vill du spela?!” Glatt pekade hon med hela handen mot stolen mittemot sig.
Jag nickade och satte mig på andra sidan, Melanie tittade på varje rörelse jag gjorde, hon gjorde en tumme upp mot mig från där hon stod vid trappan till våran sovsal.
”Jag heter Dalina Treese förresten och jag bara älskar schack!” Dalina verkade så orädd, hon gjorde sitt första drag i spelet och drog undan lite hår från ansiktet.
”Jag är Inez, Inez Malfoy” Jag kände mig förvånansvärt modig och självsäker helt plötsligt. Det var som om Dalinas självkänsla smittades av på mig.
Jag gjorde glatt mitt drag och Dalina tittade glatt på.
”Coolt!” svarade hon och vi fortsatte.

Så braaaa!!! Dalina verkar ju jättesnäll! ♥

MOOOOORE!