Klockan är tre(Privat mellan Mily och fashion7)

"Du, tänk inte så! Det kanske blir lite av en utmaning först, men du kommer säkert lära dig efter ett tag." sa Tris lugnande och strök Edwin över ryggen, så som hennes far gjort när hon var ett litet barn.

Edwin fick tårar i ögonen han kände sig så svag och allting han tog ett grep om sitt halsband
" Det är därför jag måste ha halsbandet för att håla krafterna i styr sa Edwin

Tris fortsatte att stryka Edwin över ryggen och nickade och hummade på rätt ställen. Hon kände ett stort medlidande mot Edwin.

Edwin tog ett säkert grepp om halsbandet han såg på Tris och funderade på varför hon ens brydde sig han var ju en liten snorunge ju

Tris, som slutat läsa Edwins tankar, övervägde starkt att börja med det igen. Men sedan stoppade hon sig själv."Jag tycker du är väldigt stark som hållt ut med dockorna och din farbror så länge, inte många hade gjort det. Du är en väldigt modig ung karl tycker jag." sa hon och log säkert och så tröstande hon kunde.

" eh Modig sa Edwin och kände sig lite gladare när han hörde det han såg på halsbandet det var i form av en berlock i den fanns en bild på hans föräldrar som han dödade han fick plötsligt tårar i ögonen

Tris suckade till. Sen tog hon tag i Edwin och lyfte över honom till sin häst så att han satt i hennes famn. Hon kramade om honom hårt. Edwin kändes som hennes familj nu och hon ville att han skulle må bra.

Edwin lät henne lyfta upp honom han visste inte varför hon gjorde det men hon gjorde det. Han kände sig lite bättre när hon kramade om honom. Någon gillade honom för den han var iallafall, Det kunde vara positivt

Senare på eftermiddagen började man se utkanten av King City och alla jublade. Nu var det bara ett par timmar kvar, och Tris var mycket upphetsad över att äntligen få komma fram. Hon behövde bada, och ville gärna se King city. Det var 13 år sedan hon vart där och hon mindes inte ett skvatt.

Edwin jublade inte då han inte kände för det han såg utkanten av king city vad skulle dom göra där? Han gäspade