Vampire lady (privat)

"Den var blodig." Hon såg ner och hon såg på honom med sorgsna ögon. Hon hade vackra ögon och hennes röda hår hennes kropp.
"Öhm hum." William vände sig bort. "jag går ut.:"

"Ja, och?" sa Adriana och såg ogenerat på henne men William hade tydligen något problem med det så hon följde efter honom ut.

När de hade försvunnit kom Karl fram till henne, "Jag har då inget emot det, du är vacker." ler han men rör henne inte, ty hon kanske inte ville det.

Hon såg på honom.
"Men om jag ska ut så kommer klännignen att synas." Hon tog den och drog på sig den igen och reste sig upp och såg på honom.
"Mina sår och ärr är borta." Hon såg på honom.

William vandrade på sidan av huset de var i och sjönk ner och tog ett djupt andetag och såg sig om.

"Ja, ni ska få nya kläder." sa Karl och nickade åt det hon sa, "Men det är klart, vampyrkrafter." sa han bara som om det förklarade saken.

"Allt bra?" säger Adriana och slår sig ner vid William.

"Det där lät påhittat." Hon tog up en torr lerkoka och slängde den på väggen och reste sig.

"Ja då jag sitter och funderar bara. Vi måste jaga djur i kväll. Förlåt." Han log och tog sig upp.

"Okej då, men det försvinner när man förvandlas." förklarar han sanningsenligt.

"Jaga djur? varför?" frågar hon undrande och nickar även om hon inte visste vad han sa förlåt till.

Hon såg på honom. "Det var bättre." Hon såg på honom och hon gick ut.

"Jag måste äta. Du tog ju alla i går." Han reste sig och gav henne en kyss.

"Bra" säger han och slänger en blick mot William längre bort, "Jaga?" frågar han.

"Kan man ta djurblod med?" säger hon undrande och sänker sedan blicken, "Förlåt, jag visste inte, jag kunde inte hindra mig." sa hon skammfult.

"Ja visst. " Han log och såg på henne. "Du visste inte men ja. Djurblod kan man dricka. Det är ju blod" Han log och gick in i skogen.

Adriana log när de försvann, man slapp alltså sluka människors liv, tänkte hon leende och slog sig ner på en sten och väntade att de skulle komma tillbaka.