Lily Potters första år [SV]

Jag tycker inte att det var dåligt!
Mysiga och lugna kapitel är också bra, det måste ju inte alltid vara action.. =P
Jätte bra och mer!!

Jaaaaa! JÄTTEbra! Meer!

jag med ♥

Kom igen Beata!

suuuuuuuuuuuper duper bra!!!!!!!!!!!!!!!!!! älskar din historier!!!!!!!!!!

Kapitel 12

Lily tog ett långt djupt andetag, torkade av sina svettiga händer på klädnaden och klev fram bakom bokhyllan (där hon stått gömd i dem senaste 3 minuterna)
På bordet framför henne satt Alexander.
Han höll upp en anteckning framför sig och granskade den med en fundersam blick.
Lily gick fram, med vad hon hoppades var självsäkra steg, och lade ned sin väska på bordet.
Alexander lade ner sitt papper och log glatt mot henne.
"Hej!" sade han.
"Hej!" sade Lily och satte sig ner bredvid honom. Hon öppnade väskan, tog ut sin fjäderpenna, bläck, papper och några av hennes läxböcker.
"Så....Hur var ditt lov?" frågade Alexander.
"Det var bra." sade Lily. "Och du, vad gjorde du?"
"Jag....ja, jag var här helt enkelt."
Lily märkte att han inte ville gå längre in på ämnet så hon släppte det och vände sig till sin läxa.
Efter en stund sade Alexander:
"Skulle du kunna hjälpa mig? Jag vet inte om jag har rätt."
Lily blev ganska förvånad av att han frågade men tittade på hans läxa.
"Jo....jo, du har rätt. Eller du har i alla fall skrivit samma sak som jag."

Dem fortsatte att jobba tillsammans i några timmar och det var faktiskt kul. Inte att göra själva läxorna, men att umgås med Alexander.
Efter ett tag hade stämningen lättat och dem hade båda två slappnat av. Dem pratade om olika saker som handlade om skolan.
"Vissa bryter bara reglerna, som min bror James. En gång smög han ut ur sin sovsal på natten och ut utanför porträtt hålet bara för att vara cool och för att han tycker att det var kul. Han är nog den enda som skulle göra något så dumt.
Han riskerade ju att bli upptäckt och då skulle Gryffindors chanser att vinna Elevhems pokalen vara borta. Det var bara ren tur att dem vann förra året...." sade Lily irriterat.
"Och för några månader sedan, när jag råkat somna i Sällskapsrummet...." Lily rodnade. "....så var det någon, jag vet inte vem, som gick ut ur porträtt hålet. Det var mitt i natten och jag är helt säker på att det inte var James."
Alexander hade stelnat till där han satt.
"Hur vet du att det inte var James?" frågade han tyst.
"Personen hade....han hade...." Lily visste inte hur hon skulle förklara det. "Han luktade inte som James."
Nu höjde Alexander på ögonbrynen och Lily rodnade.
"Det var en kille, tror jag och han luktade jord och skog. Som om han hade varit utomhus mycket...."
Alexander tittade på henne med konstigt ansiktsuttryck som Lily inte riktigt kunde tyda.
"Nu när vi ändå pratar om konstiga saker" sade hon och tittade ned på sina händer. "När jag gick hem från Hagrid, Skötsel och Vård av Magiska Djur läraren, med min bror så såg jag någonting ute i skogen. En skugga som tittade på mig....en skugga av en man." Lily tittade upp.
Alexander hade plötsligt rest sig upp och nu samlade han ihop sina saker. Hans tänder var hårt sammanbitna, som för att dölja ilska, men i hans ögon fanns det bara rädsla.
Vad hade hon gjort? Vad hade hon sagt?
"Vad -" började hon.
"Tack så mycket för hjälpen." sade Alexander snabbt, skyndade sig därifrån och lämnade en förvirrad Lily kvar vid sitt bord.

Bra!!!

ääääääääääääääääääääälskar den!!!!!!!!!♥♥

SUPERBRA ! ♥

Jätte bra.