Du sa att du aldrig skulle lämna mig, Cedric. [SV]

Jag shippar de två! ♥ Hur bra som helst, du skriver så underbart!

Åh, jättebra!!! ♥

aaaaa! helt underbart! längtar tills jag dör tills nästa kapitel, så skynda dig

GAAAAAAH!!!!!!!!

Åh fy tusan vad fantastisk den är!!!!! ♥

Kapitel tio.
You are my angel, save me from danger

En kall dag, flera dagar senare, springer Cedric ikapp mig när jag är på väg till min lektion i spådomskonst. Han tar tag i min handled och drar in mig i en liten öde korridor.
”Lyhra, jag vet vad äggets ledtråd är.” Viskar han. Jag suckar av lättnad och öppnar munnen för att säga hur glad jag är men Cedric hinner före. ”Jag behöver bara din hjälp.” Jag stänger min mun och nickar allvarligt.
”Självklart.” Svarar jag och lägger min hand på hans axel. ”Vad behöver du hjälp med.”
”Vet du hur jag, på något vis, skulle kunna andas under vattnet?” Frågar han allvarligt. Jag tar min hand från hans axel och funderar ett tag, biter mig i läppen och sneglar upp i taket. Jag känner Cedrics nyfikna blick som ser på mig, jag möter den och ler.
”Jag vet!” Säger jag och går i rask takt mot biblioteket med Cedric släntrande efter mig. Biblioteket är nästan helt tomt när vi går in där. Jag känner mig lättad, på så vis kommer inte några av Cedrics hänförda beundrare förstöra. Jag visar Cedric en bokhylla, dammig och med spindelväv vävt mellan bokryggarna. Jag drar med fingret på en hylla och inspekterar mitt dammiga finger.
”Usch.” Konstaterar jag och torkar av mig dammet på min kjol. ”Jag vet att den ska finnas här någons… Aha!” Utropar jag när jag hittar det jag letat efter. 101 sätt att leva med grindylogger. Jag drar ut den mörkgröna dammiga boken och ger den till Cedric, som ser imponerad ut.
”Lyhra…” Börjar han och skakar oförstående på huvudet. ”Du är en ängel.” Han stoppar ner boken i sin väska och omfamnar mig. Jag kramar honom tillbaka, och vill aldrig släppa.
”Cedric…” Säger jag lågt mot hans varma hud. Hans händer trycker mig mot närmre honom, som ett svar. När han släpper mig är han rosig om kinderna och ler sitt allra charmigaste leende, han tar mig hand och släpper den inte när vi går ut i korridoren. Mitt ljusbruna hår guppar över ryggen och min hand ligger tryggt i Cedrics, jag känner mig nästan som hans… flickvän. Jag återvänder till verkligheten och drar ut min hand ur hans grepp och stoppar ner den i fickan istället. Cedric är tillsammans med Cho, och jag vill inte förstöra det. Typ. Ett gäng med femteårstjejer kommer fram till oss och ser nervösa ut. Den blonda i mitten öppnar munnen för att säga något men stammar bara osammanhängande, en rödhårig flicka i sällskapet himlar med ögonen.
”Rebecka undrar om du vill gå på julbalen med henne.” Säger flickan. Cedric ler och ser på den blonda Rebecka men skakar långsamt på huvudet.
”Tyvärr inte, jag har redan en danspartner.” Säger han och låter uppriktigt ledsen. Flickorna går iväg, och jag kan inte låta bli att se efter dem. Modigt att fråga en av skolans populäraste kille som dessutom är en förkämpe i trekampen.
”Jag har nästan glömt bort att det är julbal… egentligen har jag väl inte frågat Cho, men jag antar att hon vill gå med mig.” Erkänner Cedric och rycker på axlarna och ser lite nedstämd ut. Jag nickar.
”Det vill hon säkert, hon är ju din flickv…” Säger jag just som Cho kommer gående med ett tjejgäng och vinkar till Cedric. ”När man pratar om trollen-” Säger jag lågt, Cedric omfamnar Cho och ger henne en kyss framför alla och jag känner mig oerhört obekväm. ”-står dem i farstun.” Jag går därifrån och mot lektionen i spådomskonst som jag redan missat en halvtimme av.

Tycker synd om Lyhra!

But I love this ff anyway

Aww... ♥

Episkt bra.

Stackars Lyhra! Och Cedric är elak, som bara är ihop med Cho för att hon är populär!!

Awsome kapitel, du är så grym!!!

Stackars Lyrha!!

Jag bara väntar på att Cedric och Lyrha ska kyssas ♥ xD