The Vampire Diaries[Roll]

" Nej, eller ja, jag vet inte" Sade Caroline.
" Mitt beteende är allvarligt, jag har seriöst inte sovit på tre nätter och jag är alldeles deprimerad" Suckade Caroline fram. Hon fortsatte, men jag vill inte förstöra din dag med mina tragiska historier.
Grillen hade fyllts med massa folk, därmed Rebekah, Klaus syster, en barbie... Okej, bara hon inte stör är det okej, tänkte Caroline.
" Okej Elena, förgyll min dag med något spännande" Sade Caroline sarkastiskt.

Alaric kollade konsigt på henne när hon kommit fram och hånlog mot honom.
"Vad vill du?" Sa han och suckade.
Hon log hennes speciella sneda leende och höjde på ögonbrynen.
"Jag undrade bara om du vet vart Matt är?" Sa hon.
Han himlade med ögonen och ställde hårt ner hans whisky glas. Han reste sig upp och gick fort ut i mörkret.
Hon satte händerna i sidorna och rynkade pannan.

Elena ler sorgset mot Caroline.
"Var det ett ja?" frågade hon.

"Rebekah!"skrek Kol så högt så att säkerligen alla i baren hörde dem.
KLaus hade stor lust att slå en glasflaska i bakhuvudet på Kol, men eftersom där fanns människor så tvingade han sig själv att låta bli.

" Om det hade varit så ändå " Sade Caroline med ett leende.
" Jag måste få i mig lite middag, så inte denna gång Elena " Svarade Caroline.
Caroline behövde egentligen inte äta, men vad hon inte behövde var Elenas oroliga blick.
" Vi ses Elena" Sade Caroline samtidigt som som hon teckande till Matt att hon ville beställa.

Hon vände sig mot sin idiot till bror och blängde på dem.
Hon suckade och insåg att hon inte hade något val om hon inte ville klassas som en tönt.
Hon gick emot dem och när hon kom fram slog hon Kol hårt i magen med hennes knytnäve.
Han stönade och tog sig om magen.
Hon log ett fejkat prinsess leende mot Klaus.
"Ska du gå och prata med henne eller vill du att jag ska döda henne först?" Sa Rebekkah.

"Okej, hej då!" Elena ger Caroline en kram oh går iväg.
Hon går till kyrkogården och satte sig vid graven där det stog Gilbert.
För några veckor sedan skulle hon gråta så fort hon fick se graven.

"Jag älskar dig med, Bekah", sade Kol medan han höll sig för magen.
Klaus himlade endast med ögonen åt Rebekah, men svarade ändå för att få tyst på henne:
"Döda henne du, jag bryr mig ändå inte." han ljög, förstås, Rebekah skulle förstås märka det. Hon som alltid var så uppmärksam...

Rebekkah såg Matt som stod och pratade med Caroline, hon övervägde genast Klaus förslag och gick mot dem.
Caroline såg henne komma och reste sig hastigt upp.
Matt kollade mor Rebekkah och log, hennes ilska svalnade lite.
Nej vad var det med henne! Hon kunde inte ha känslor för honom.

Klaus blev inte förvånad över Rebekahs reaktion, men hon skulle ändå inte döda Caroline, i så fall skulle hon sjunka lika lågt som Kol.
Klaus tyckte i alla fall att scenen som började framkallas framför honom verkade intressant, han övervägde att följa efter sin syster, men bestämde sig för att vänta ett tag och se vad som skulle hända.