De fyra elementen(Roll)

Evelyn betraktade kvinnorna på avstånd och förstod äntligen vem det var. Hennes mäster hade ju sagt att det fanns många som henne när hon hade blivit en riktig magiker. Hon gick fram till dem och tittade på de två ungdomarna.
Någon av dem kunde kanske vara hennes lärling och hon brann av iver att fråga dem men hon var tyst. Som vanligt. Och sa inte ett knyst.

Moon stirrade på graven och mindes när hon hade hittat sin far död i tränginslokalen med Jasmine sittandes bredvid honom med en kniv blodig i handen, hon hade sagt att det var en olyckshändelse, men hon trodde henne inte. Moon hade inte pratat med henne sen dagen, hon hade sagt farväl till sin döda far och jätt sig av. hon hade träffat en man som besatte vattnes kraft och han hade lärt henne, det hade inte varit lätt men hon hade lärt sig och tillslut hade hon övermannat honom och dödat honom när han försökte sig på saker hon inte ens ville tänka på. hon vaknade ur tankarna och skrek till och märkte att vädret genast ändrades med hennes humör, det började regna och samtidigt kom åska och blixtar fram, hon visste att hon inte borde förlora kontrollen så men just nu brydde hon sig inte

"Nej", svarade Jamie åt Cole medan han tittade på de andra som kommit fram. På något sätt kände han sig på tittat och för en gångs skull gillade han det inte.
"Och vem är ni då?"frågade han oartigt.

"Ingen aning." Säger Jasmine till Ilona. Sedan ger hon den ena pojken en blick, den som tydligen heter Jamie.
"Jasmine Waltz." Säger hon åt denne och till den andre säger hon:
"Tillfällighet antar jag." Hon iakttar de båda kritiskt. Förösker hitta fel och brister, något som inte pekar på att någon av dem är hennes lärling

"Vilka är ni?" frågar Iloana vänligt pojkarna.

" Jag är Cole Stone och det här är Jamie " sade Cole uttråkat till henne
" Vad stirrar du på" sade Cole oartigt till Jasmine

((Hur ska det här gå till då? Ska ni råka använda krafterna?))

"Var inte så oartiga", sa hon Evelyn kallt och plötsligt började marken runt dem brinna. Folk skrek till och tappade sina saker.

Jamie himlade med ögonen och tittade på den brinnande marken, han önskade att den skulle släckas så att människorna skulle sluta skrika. Det gjorde det, lågorna försvann.
Jamie höjde ögonbrynen och stirrade på kvinnan som hade tilltalat honom på ett så kallt sätt.

Moon reste på sig och bestämde sig för att skicka iväg regnet och åskan över hela staden, om hennes humör var på botten kunde alla andras vara det med, om inte kunde de i alla fall få uppleva en storm. hon ställde sig brätt med benen och la händerna ovan på varandra innan hon särade dem och sa orden
"Hirmasu galika" och en cirkel kom fram mellan henens händer och hon skickade iväg den upp bland molnen och log när stormen tilltog