It's okey.

jätte bra kapitel, eller hela denna ff är jätte bra!!

Förlåt att jag inte gjorde något inlägg igår, jag satt fastklistrad bakom Hungerspelen ända fram till 1 inatt. Hoppas att ni kan förlåta mig :'c

när det var superbra och en bra ff har lite kärlekstrubbel

Okej helt seriöst!
Vilka hatar Damon? xD

inte jag X3 han e rolig ^w^

Vad bra c:

jag hatar honom inte men…

Om ni inte tycker om Damon ska ni inte läsa det här .______.


22 kapitlet: Varför händer det här igen?

-Ja..Jag vet inte. Stammade han fram.
-Du är snäll och så.
-Snäll. Damon tittade med ett lekfullt leende.
-Vad tycker du om mig då? Alec tittade fortfarande ner i bordet.
-Om dig? Du är rolig, snäll, söt. Svarade Damon utan att visa några känslor.
Alec rodnade ännu mera.
-Da..Dam..on. Stammade Alec efter en stunds tystnad.
-Mm?
-Gillar du mig?
-Det beror på.
-Vadå?
-Om du gillar mig. Damon tittade på Alec men en frågande min.
Alec var tvungen att titta bort för att Damon inte skulle se hans röda kinder. Men försent. Damon sätter två fingrar under Alecs haka och drar tillbaka hans huvud så att dom tittar varandra i ögonen.
-Alec, jag tycker om dig och jag hoppas att du kan förlåta mig. Damon trycker sina läppar mot Alecs halvt öppna. Av ren förvåning stönar Alec till när Damon trycker sin kropp närmare Alecs.
-Nej, inte här. Flämtar Alec.
-Vart någonstans då? Säger Damon mellan kyssarna.
Damons tunga särade på Alecs läppar. Och till Alces förvåning smakar Damon som Draco. Mint.
Utan förvarning hade Alec satt händerna under Damons tröja. Han var varm men inte svettig. Damon bröt kyssen och böjde på huvet så att han kunde kyssa Alecs hals.
-Damon.Sluta.Folk.Ser.Oss. Stönar Alec.
-Kom då. Damon ställde sig upp och drog upp Alec på fötter. När dom gick i korridoren var det inte så många som tittade efter dom. Alla hade ju vant sig efter att sett Alec och Draco tillsammans.
Men nu. Nu hade Damon dragit till sig Alec så nära så att dom lika gärna kunde vara samma person. Ena Damons hand höll i några böcker längst sidan och den andra vilade runt Alecs axlar som han hade flätat in sina fingrar i Alecs vänsterhand. Det var mysigt. Att folk inte tittade på dom för att dom var ifrån olika elevhem, utan för att dom ville titta på paret som gick där.
”Eller är vi ett par, Jag är ju inte tillsammans med Draco längre så jag tillhör inte honom”. Tänkte Alec.
Väl inne i uppehållsrummet var det några elever framför eldstaden och några andra satt vid ett bord och spelade kort. Damon kunde inte vänta längre. Han drog med Alec upp till uppehållsrummet som var nästan tomt bortsätt från en elev som var påväg ut. Damon och Alec slängde ifrån sig sina böcker på Damons säng. Och undertiden la Alec sig i sin säng på rygg och väntade på Damon som snabbt la sig över honom och började att kyssa Alec lätt på läpparna. När Alec började att ta av Damons t-shirt kunde han inta tänka på något än hur rätt det känns. Att vara där med Damon och inte Draco. När Dracos sneda leende väl var inne i Alecs huvud kunde han inte komma tillbaka till verkligheten. Inte förrän Alec upptäckte att Damon hade smugit ner ena handen i hans byxor och att Damon kysste hans bleka mage. När Alec la märkte att Damon var påväg neråt tog han tag i sängens lakan och stönade högt.
-Damon.Vad.Gör.Du? Stönade Alec.
-Det vet du. Svarade Damon tyst.

Bra!

super bra