När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

- För att du verkar vara så upprörd över det.
Det är bara så det är och folk gör så, sa Xenia och ryckte på axlarna.
- Visst jag gillade väll inte att bli nerslagen av Trevor idag, men det är bara så det är ochTrevor får göra det men inte jag något på honom, saXenia undrande till Fai.

"ja men jag gillar det inte, jag vet att världen är sån här men jag gillar set ändå inte. Jag tycker inte om att se min bästis bli torterad" sa han allvarligt "och varför ska du bli straffad när jag inte blir det? Det är inte rättvist" sa han

- Men snälla Fai, det är för att du är mer värld än jag.
Jag är ingen, medans dim morfar är Voldemort.
Din ställning är så mycket högre än någon annan på skolan.
Inte vågar någon straffa dig då, de skulle inte kunna heller pga din ställning, sa hon lätt.
- Men med mig är det en annan sak, jag är ingen och därför kan de göra det med mig, sa hon och ryckte på axlarna.

Fai skakad på huvudet "jag gillar det inte ändå. Och bara för att jag har högre ställning behöver jag inte gå med på det" sa han och log sen "det är inte sant, du är visst nån, du är min bästa vän" sa han leende

Xenia log glatt mot honom.
- Ja, och du är min bästa vän, sa hon leende.
- Nej, vad säger du, ska vi bege oss till kvarsittningen?, flinade hon glatt.

Fai log "jag hoppas det" skrattade han och nickade sedan "ja det är väll lika bra" sa han och de började gå mot klassrummet som va avsett för kvarsittningar och de klev in och Trevor tittade lite nervös på Fai som bara log
"jag trodde inte han kunde få kvarsittning" viskade en tjej
"inte jag heller. Undra vad han har gjort" sa en annan och Fai bara log
"inget särskilt egentligen. Bara busat lite" sa han roat och slog sig ner vid bänken och undrade vad de egentligen skulle göra

Xenia såg roat på Trevor, han såg nervös ut att ha Fai där.
Han verkade tillsist bestämma sig för att ignorera honom.
- Så ni har alla brytit mot skolans regler och ska därför straffas.
Ni måste lära er att följa regler och inte bryta dessa det kan gå er illa, flinade Trevor elakt och såg på Xenia.
- Xenia, ställ dig upp, låt oss visa de nya hur det går till här.
Xenia ställde sig upp och ställde sig framför Trevor.
- Lägg din stav på bänken och ställ dig framför mig så att hela klassen ser dig, log Trevor skadeglatt.
Xenia gjorde som han sa och bet ihop för smärtan som skulle komma.
Hon hade lärt sig att inte skrika, hon visste att det retade Trevor att hon inte rörde en min.
Han höjde staven och ett blödande sår uppenbarade sig på kinden.
Xenia visade inte med en min att hon kännde något villket retade Trevor till vansinne så han höjde åter staven.

Fai såg på Xenia, gör inte som han säger, säg imot, tänkte han och vände bort blicken när Trevor skadade henne. Fai var inte säker på om han skulle gå i mellan eller inte. Han ville inte göra det värre för henne och visste inte vilket som var värst. Han bestämde sig tillslut för att säga något
"varför får vi inte öva på dig?" sa Fai allvarligt och kände att ögonen var röda. Trevor slutade och såg på honom
"det är ni som gjort fel, herre inte jag" sa han med så stadig röst han kunde
"det beror på hur man ser det." sa Fai kallt
"det var inte mening att ge er kvarsittning. Förlåt mig herre" sa han och bugade
"jag bryr mig väll inte om jag sitter här eller i en soffa i uppehållsrummet. Nej det är själva principen och vad tror du egentligen de ska lära sig bär du torterar dem?" sa han kallt
"de lär sig att lyda regler" sa Trevor vasst och Fai log elakt
"kanske, kanske inte men det finns andra sätt att lära sig" sa han och lutade sig tillbaka mot stolen.
"jag följer bara order" sa Trevor och började bli irriterad
"ja du är ju inte smart nog att komma på något själv" sa Fai och log elakt. Han hade velat provercera Trevor men var inte berädd på att han skulle kasta crucio över honom. Fai kände smärtan som snart upphävdes när Trevor kom på vad han gjorde. Fai satte sig smärtsamt upp och försökte andas normalt.

Eleverna bara stirrade på Fai och Trevor.
Hade Trevor nyss kastat crusio över Fai?
Xenia såg på Fai men han tycktesmå bra, hon visste inte hur ofta han hade blivit uttsatt för crusio, man lär sig att stå ut med den, man blir van.
Xenia vågade inte röra på sig och klassen såg spänt på Trevor.
- Förlåt mig herre, jag skulle inte gjort det på dig, sa Trevor och föll på knä framför Fai.

Fai såg på Trevor med hat. Inte för att han hade kastat crucio över honom, han hade lärt sig hantera den för länge sedan. Nej han hatade Trevor för allt han stod för och han hatade precis som sin mor att kallas herre precis som Cara hatade att kallas härskarinna
"jag tänker i te straffa dig för vad du gjorde mot mig" sa han lågt till Trevor "men jag tänker straffa dig för vad du gör mot de andra" sa han och undrade vad hans morfar kommer säga. "men inte nu när du är berädd på det" sa han kallt. Fai tänkte inte ge honom straffet med en gång för då skulle Trevor snart göra om det, bättre om han fick svettas. Fai vände sig till resten av klassen "ni kan gå" sa han och de såg först osäkert på honom men nickade sen och lämnade klassrummet. Fai såg på Xenia och gick sen ut ur klassrummet och ner till sjön, han behövde lugna sig själv. Han gillade inte att vara arg men just nu kunde han inte låta bli. Han la dig på bryggan och såg på sin egen spegelbild. Hans ögon var röda och han såg i te alls ut som sig själv utan snarare som den personen andra såg honom som, nästa mörkrets herre