Vamäxan Sarah

Omg, vilken smart idé, det där med hissen!
SUUUPERBRAAAAA!

ooh wonderful, awesome, amazing, helt fantastiskt, kanonbra, superb, änglalikt... ja, jag skulle kunna fortsätta hela dagen, men det hinner jag tyvärr inte
iallafall, du skriver helt jäkla super åzum! I ♥ this ff

Håller med

Sånt här peppar mig jätte mycket, du skulle bara veta hur mycket ett sånt här inlägg betyder för mig! ♥

Ja, jag lyckades få ihop något i alla fall. ^^

Kapitel . 15

Jag drog upp nyckeln från fickan och försökte att försiktigt vrida om, men i stället gick det så snabbt att jag knappt hann förbereda mig innan jag stod öga mot öga med min blivande rumskompis.
Det var såklart en tjej, hon hade långt blont hår som hon satt upp i en hårsnodd, men inte alls samma nyans som mitt utan mycket ljusare. Två brungröna ögon som just nu inspekterade mig. Hon hade på sig ett par jeans och en tröja med texten ”I ♥ Me”.
Hon stod och inspekterade mig i vad som kändes som en timme (Fast det var det då inte), tills hon flyttade på sig och gav mig rum att gå förbi henne. Jag gick in med kofferten och såg att rummet hade två sängar, ett litet kök, en wc och ett vardagsrum. Så jag gick fram till den ena sängen – som inte var packade med en massa väskor – som verkade vara ledig. Hon gick förbi mig och satte sig på sin egen säng.
”Jaha, min nya rumskompis har äntligen hittat hit” började hon vänligt men log knappt, bara lite. ”Jag är Charlotte Karlsson” presenterade hon sig med ett leende och sträckte ut handen för att skaka min.
Jag tog hennes hand på samma gång som jag presenterade mig som ”Sarah Amber”.
”Hej du” mumlade hon och började gå omkring i köket och verkade leta efter något gott att äta. Medans hon gjorde det bestämde jag mig för att packa upp lite. Jag sökte med ögonen efter en byrå, och såg att Charlotte hade en brevvid hennes säng, men den hade hon ju såklart redan packat upp i. Så jag fick ta den som var vid skrivbordet. Skrivbordet var närmaste möbeln till min säng, så det var bra.
Jag såg nästan på Charlottes utseende att hon inte var den där prydliga och snälla flickan, utan hon verkade vara den med sina egna regler. Tuff och inte bryr sig så mycket och så.
Medans jag packade upp började jag fundera på när och var vi skulle få våra scheman och var första lektionen skulle vara, så jag frågade Charlotte om hon visste. Hon svarade lite kyligt ”Nej” och ryckte på axlarna för att visa att hon inte brydde sig så mycket. ”De kommer nog att säga till oss om de vill att vi ska komma” sa hon.
Och några sekunder efter det hörde vi överallt en röst: ”För att får ert schema ska ni ta er till biblioteket...” vid det laget slutade Charlotte lyssna, hon tyckte tydligen att det var allt hon behövde veta. ”...Och första lektionen för förstingarna är Försvarstekniker” hörde jag rösten säga lite senare, och tänkte att jag måste vara en ”försting” eftersom jag går mitt första år här.
Så efter att Charlotte och jag hade packat upp och gjort allt vi behövde började vi gå mot hissarna.
Charlotte hade tydligen hunnit inspektera hissarna noggrannare än mig, för hon hittade snabbt en knapp som de stod ”Biblioteket”. Och hissen tjöt iväg, men det konstiga var att den verkade gå vågrätt också. För det ryckte konstigt i sidorna och det verkade som den for åt vänster ganska mycket.
Men efter några minuter öppnades dörrarna och vi steg rakt in i biblioteket. Det första vi såg var en massa personer som stod i kö framför en disk. Vi gick längst bak i kön och väntade. Men det verkade inte gå så lång tid, eftersom de var trollkarlar och häxor var de ju mycket snabba, så snart var vi längst fram i kön.
”Vad är era namn då?” grymtade en gammal dam bakom disken. Nu såg jag att det inte bara var en dam, utan fyra stycken andra. Som hjälpte de andra på samma gång.
”Amber Sarah” sa jag osäkert och såg på damen.
”Amber Sarah... Ja, här har vi dig” mumlade hon och verkade säga det rakt till sin trollstav, som for över en lista med namn på. Nu slutade den och i stället böjde sig damen ner under bordet och tog fram en lapp. ”Här är ditt schema. Se så kila vidare nu!” sa hon och jag gick lydigt iväg medans jag kolade på mitt schema. Jag skulle inte ha något fören 11.15, fast det var bara för att det var första dagen idag. Annars skulle vi ha haft första lektionen redan 10.

GUD VA BRAAA!

BRA!

det var nog det bästa kapitlet NÅGONSIN! (skriver inte på engelska för att jag är inte så bra på engelska..nu blev det konstigt...) men iallfall jag tror nog att detta är den bästa ff:en jag någonsin ha läst! du borde bli författare

Naww! Tack! ♥
Ehe, bara undrar vad som kan ha gjort just detta kapitel så bra?

Vet inte...du skrev så inlevande och det hände så mycket! ingen här vet ju så mycket om Baxuban...okej jag kan inte stava det men det är ju helt nytt och det du gjorde Baxuba..nånting inte omöjligt och inte tråkigt..utan SPÄNNANDE!

Aww! Tack igen! ♥
Jo, alltså det är ju ganska svårt när man själv måste komma på allt, men jag hade nog någon "version" av mitt Beauxbatons (Kunde inte heller stava det först, tog det från google. Men efter att skrivit det mycket nu kan jag stava det. ).