Skriva av sig-tråden

Jag fattar inte varför jag är så paranoid.

Jag skulle fråga min vän om han ville hitta på något med mig men några andra vänner till honom hann före så han stack iväg till dom. Jag hatar att ha så populära vänner när jag själv inte alls är populär. Blir avundsjuk när de få vänner jag har hittar på saker med andra fastän det är helt irrationellt att känna så, jag kräver ju inte att de ska umgås med mig hela tiden. Denna vän bor jag ju med så jag är ju till och med den han umgås med mest av alla sina vänner! Så jag borde verkligen inte klaga. Ändå känner jag mig jätteledsen och ensam nu. Jag förstår mig inte på mig själv överhuvudtaget, varför jag reagerar så irrationellt över typ ingenting.

Fast just ikväll hade jag ovanligt stor lust att komma ut en sväng och vara lite social. Det hade varit fint. Jag har mitt hemliga projekt i morgon som jag är nervös för, jag behöver få tankarna på annat.

Jag hatar verkligen att ljuga för mina vänner. Vill inte tvingas till det. Fattar inte varför folk snackar om saker de inte vill höra ens egentliga åsikt om.
Har i alla fall lärt mig att folk inte vill höra vad jag faktiskt tycker, då kan jag lära mig att vara bekväm med att ljuga.

Jag älskar mina katter så himla mkt. Dom är verkligen mina bebisar. Just nu ligger båt på min mage, spinner högljutt o tittar på mig med halvöppna ögon och bara njuter och jag typ ♥♥♥

Känner mig friskare än på väldigt länge..

Jag äter godis och sötsaker nästan varje dag. Det är så gott för själen men jag känner mig dålig i kroppen. Jag kan inte stå emot. Ibland har jag haft typ 2 veckor då jag inte ätit något sött men sedan får jag sådana cravings och sen är jag där igen, första gången jag äter godis efter ett uppehåll känns euforiskt härligt. Jag har testat alla knep för att bli av med sötsuget. Jag är fan beroende. Jag vill inte sluta helt för jag blir stressad av hälsotrender och att man ska vara så jävla perfekt, jag totalvägrar att sträva mot en 100 % hälsosam livsstil för det kommer få mig att bli väldigt stressad. Men jag vill inte äta godis hela tiden heller. Vad ska jag göra?

Känner igen mig... har inte ens försökt att sluta äta godis på allvar nån gång för jag vet att jag förmodligen skulle bli ett monster... Typ bli förbannad på allt och alla, och få såna cravings att det skulle gå helt åt skogen. Är helt enkelt alltför beroende av socker.


Men kan du inte börja med att tex utesluta vissa sötsaker? Jag har slutat dricka läsk, och köper väldigt sällan lösgodis.. (däremot äter jag en hel del kakor och choklad...) och försöka hålla dig till att enbart äta det på fredagar och lördagar?

Ska inte säga att det kommer bli lätt.. jag borde nog hålla tyst egentligen för jag är VERKLIGEN inte nyttig själv haha, men det vore kanske värt att testa?

Tycker inte man behöver sluta äta sött helt och hållet så länge man håller det inom måttliga mänger liksom.

Jag var också godisberoende innan jag fick typ1 diabetes. (Vilket jag inte fick pga att jag åt för mycket godis.) Kämpar fortfarande mot sötsug men det är förstås lättare när livet hänger på att jag äter bra typ (visst kan unna mig något ibland men inte varje dag). Men det är inte helt lätt för det..
Jag brukar försöka påminna mig om att varje gång jag faller för frestelsen så blir det svårare att stå emot nästa gång. Och sen blir det bara svårare och svårare. Vill jag verkligen det? Samma gäller åt andra hållet, står jag emot ofta när jag är sugen på något blir det lättare.. och lättare..
En annan sak som är viktigt för mig för att förhindra att jag vill äta massa skit är att ha mat hemma som jag verkligen tycker om. Och som är hälsosam på samma gång. Inte slarva och stopp i mig nåt bara för att jag behöver äta och få det överstökat och sen ha skafferiet tomt mot kvällen.. då blir jag bara otillfredsställd och tankarna förs alltför lätt mot godis och snacks. Lagar mat med hjärtat och har tex frön och annat hemma som man kan rosta i ugnen och salta lite. Jättegott.

Har ingen aning om något av detta kan hjälpa dig men det är vad som funkar för mig så jag tänkte jag skulle dela med mig iaf..
Vet att sockerberoende är ett helvete att bli av med.

Sista dagen på jobbet idag. Sista dagen med stress och ångest (det är när jag skrivet sånt här jag undrar om jag verkligen bör bli lärare...?). Ska bli så jävla skönt när jag är klar med betygsättningen i eftermiddag!

Och såklart är det ett spårfel och just avgången jag tänkt ta är inställd. Great. Just fucking great! Så nu kommer jag komma en timme sent.

Why, world, why?