Skriva av sig-tråden

åh. this explains so much. *host* mariokart och guitar hero *host*

Jag får ångest så fort jag bara kommer på tanken att stå framför den där jävla skaran. Jag kommer redovisa med två andra tjejer, men det gör mig inte direkt lugn.
läraren fattar att jag mår dåligt över det här, men ändå vill hon att jag ska göra det, för att det säkert kommer vara intressant för dina klasskamrater. kan inte lärarna bara förstå att jag faktiskt inte vill prata inför trettio dömande femtonåringar som sedan kommer snacka skit bakom din rygg. Sjukt kul att svenska är det första ämnet jag har på morgondagen, men ingen lärare bryr sig om att jag faktiskt mår dåligt över det.

Guitar Hero free since 2008!

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHH!!! ÄNTLIGEN!!!!!!!! HAPPY HAPPY JOY JOY!! HAPPY!!! HAPPY!!! JOY!!! JOY!!!

Jag vet verkligen inte vad det är för fel på mig. Hela dagen har jag bara legat i min säng och haft huvudvärk. När vi skulle äta frukost gick jag upp och kollade vad som fanns, gick och la mig igen men blev tillsagd att äta ändå. Vid lunch gick jag till bordet, tappade en gaffel på golvet och gick och la mig igen, utan att äta. Nu när jag följde med mamma till affären blev jag yr när jag reste mig upp, och jag blev irriterad på alla i affären och alla ljud var extra jobbiga. Nu är jag helt ledsen och vill bara gråta. Jag har ingen motivation. Jag vet inte vad felet är. Kanske är det att jag är pescetarian även om jag i princip har chansen att vara vegan (men ibland kommer det inte gå, t.ex på språkresan i sommar och i mina gymnasieplaner). Jag har liksom typ chansen, och jag känner mig som satan för att jag inte tar den. Jag är så jävla självisk som låter andra oskyldiga varelser utnyttjas och dö för mig när det inte ens är helt nödvändigt. Jag tror att jag är rädd för att min kropp och min hjärna inte ska få det den behöver bara, om jag blir vegan. Och så kanske jag inte skulle orka gå tillbaka till icke-veganskt när det behövs och därför inte göra det jag drömmer om i livet. Och så känns det bara så jobbigt. Men det är ju inte värt det. Det är ju inte värt djurens lidande. Och jag hade planerat att idag städa mitt rum och plugga, nu är klockan fyra och jag har fortfarande inte gjort ett piss.

Jag vill ha en stor, lummig trädgård som man nästan kan gå vilse i..

På sätt och vis har jag det redan, men jag vill kunna ha en plats som verkligen bara är helt och hållet min. Där jag kan odla och plantera bland buskar och majestätiska träd, och sätta ut statyer och häxklot här och var som med åren kommer att bli ett med murgrönerankor, ormbunkar och vildvin.

Jag ska verkligen kämpa för det..

Jag har upptäckt ett nytt kall i livet. Standup-komiker. Jag upptäckte det i höstas via en kurs men har inte blivit säker förrän jag helt nyligen börjat uppträda. Men vet inte riktigt hur mycket jag vill satsa på det. Hur långt jag vill dra det. Det har gått så fort. Har blivit överöst av skratt, applåder, beröm och konstruktiva utvecklingstips.

Jag har aldrig trott jag skulle gilla showbiz men jag gillar det. Mycket. Vill ha mer av det. Älskar spänningen det ger mig i livet. Jag har t.ex. alltid varit avundsjuk på min syster som åkte till Vietnam och bodde där 3 månader, men inte nu längre. Jag behöver inte åka till andra sidan jorden för att få äventyr, jag behöver ge mig in i showbiz, stå på scen och få leva ut mig själv fullt ut liksom. Det är mitt Vietnam.

Nu är snart Maj månad snart slut, det ska bli så skönt att bli levande igen. Har typ varit mycket stressad, när jag blir stressad så börjar jag typ må illa, deppa ihop så när det är så behöver jag mycket pepp!

så nu är det bara typ två veckor kvar... vill typ börja skrika men det är ingen ide att gör det de kommer inte att hjälpa det tråkiga är att min kropp också tar stryk av det när jag är stressad. ♥

Alltså usch. Om två veckor ska jag gradera och jag är redan så jävla nervös. Jag är osäker på om jag kommer klara det och jag tycker bara att det är så himla läskigt. Jag ska öva på det jag kan öva på, men det känns typ som att jag kommer glömma av allt där eller typ faila. Jag är så nervös. Och det kommer vara mer folk där än vad det var första gången jag graderade för ett halvår sedan. Alltså åååååh.