Sjunde året på Hogwarts

(Ja den är bara rolig o läsa xD)

"äh det är inte så illa som det låter" sa jag lätt
"Så du är hans dotter?" sa Bill och jag nickade lite svagt "Ja vi hörde några ryckten om det för ett tag sedan men jag kunde aldrig gissa att det var du. du verkar vara för snäll för det"
Jag skrattade lite
"Bara för att jag är hans dotter betyder det inte att jag är som honom" sa jag
"Så du är itne din pappas flicka?" sa Bill roat
"Nej inte direkt, fast jag är väll ingen ängel heller" sa jag och ryckte på axlarna
"Det var århundradets underdrift." sa Dean och log
"Vadå? nästa gång kan jag ju stå bredvid och låta er sköta allt" sa jag roat
"Nej gör inte det" sa Mioni och jag skrattade
"Nej jag lovar att hjälpa er" sa jag lätt med en road min
"Undra hur det hade gått om ni skulle göra allt själva?" sa jag lite undrande

- Det hade säkert gått bra vi hade ju ändå haft Dobby, sa jag och log mot alfen.
- Tack, ska du ha för att du räddade oss, sa ajg vänligt och Dobby rodnade och bugade sig.
- Nej men ärligt, så hade vi väll varit döda på fläcken, sa Ron lätt.
- Tur att vi har dig Cara, sa Harry och vi andra nickade instämmande.
Fleur stälde fram maten och vi började äta, det smakade underbart och det var skönt att vara fri igen.
Bill vände sig sedan om till mig.
- Så du måste var Laura, sa han vänligt jag nickade och han tog högtidligt min hand.
- Välkommen till familjen, sa han och log och Fleur gav mig en kram.
- De är precis så härliga som du sa Cara, sa jag och log mot dem.

jag log lite åt dem
"Ni måste lära er att försvara er, det är bara att sparkas och bitas om de tar en stav" sa jag lätt och Draco såg på mig
"Ibland undrar jag vad jag har gett mig in på?" sa han roat
"Det är nog snarare jag som ska undra det" sa jag och satte mig ner vid bordet och åt av maten
"Jag gillar verkligen din mat Fleur" sa jag och hon log stolt
"Har du berättat om oss?" sa Bill lite nyfiket "Inte bara dåliga saker hoppas jag"
jag log åt honom "Nej bara bra saker och klart jag har berättat om er, jag kan ju inte överlåta Laura till vem som helst" skrattade jag
"Nej det är klart, men hon är så välkommen så" sa Fleur och log
"Jag visste att ni skulle säga det. Laura kunde inte ha kommit till en bättre familj" sa jag leende "eller vad säger du Laura?"

- Absolut inte, jag har fått en härlig stor familj.
Jag är så glad och tacksam över att ni finns och att ni vill ta hand om mig, sa jag och log stort.
- Det är så skönt att ha en släkt jag har ju inte haft någon förut, da jag leende mot Bill.

( Nu ska jag sova, god natt ♥ )

(God natt ♥ vi hörs i mon antar jag )

Bill log stort
"Klart vi gör. vi är alla en stor familj" sa han leende och såg på oss och jag visste att han menade det. jag var glad för Lauras skull
"och vad var det mellan er två?" sa Bill och såg på mig och Draco
"Vi har förlovat oss" sa jag lyckligt
"Så du valde en Malfoy" skrattade Bill och Draco var på väg att säga något men Bill avbröt honom "Ni är perfekta för varandra"
jag mötte Dracos blick och log o såg sedan på Bill och Fleur
"Precis som ni" sa jag glatt och var glad över att de var så vänliga
"Du då Zabini?" sa Bill lite nyfiket och Blaise såg på honom
"Jag är ju inte direkt förlovad, så långt har vi inte kommit" sa Blaise lite leende
"Så vad heter den lyckliga tjejen?" sa Harry och såg på Blaise som tittade ner i golvet och jag tog hans hand
"Du kan berätta, det är ingen fara" sa jag vänligt och han nickade
"Det är faktiskt ingen tjej utan en kille som heter Simon och är från Island" sa Blaise och golvet i snäckstugan fick sex hål i golvet efter sex hakor och jag log
"De var som sjutton, det hade jag aldrig trott" sa Harry lite roat och Blaise var glad över att de inte sa något nedlåtande.
"Ja vi är inte Slytherinare" skrattade jag "Vi är inte lika elaka"
Blaise nickade och Hermione såg glatt på honom
"Grattis. vad kul, hur träffades ni?" frågade hon och Blaise berättade hur de träffades och de log glatt mot dem
"Nej nu tror jag ni behöver sova allihop" sa Fleur och dukade av och vi nickade och styrde stegen till gästrummen där vi delade upp oss, tjejerna i ett och killarna i de andra och vi kröp sedan i sägn. jag stirrade på stjärnorna och somnade tillslut glad över att vi alla klarat oss

(Klart att vi gör ♥ )

Jag skrattade för mig själv över allas förvåning över Blaise och Simon.
Jag hade åtminstone kunnat dölja min förvåning, men inte någon utav dom inte, tänkte jag med ett flin.
Sen gick vi och la oss i gästrummen jag, Cara, Luna och Hermione i ett och killarna i det andra.
Det var skönt att gå och lägga sig i det trygga huset och veta att man inte skulle bli uppväkt av någon dödsätare eller så.
Vågorna kluckade utanför väggen och jag kände den sköna havslukten och det var så skönt och lugnt att jag somnade genast.
Och sov hela natten utan drömmar.

jag vaknade av att vågorna slog mot stranden och jag satte mig uppoch såg ut genom fönstret, solen hade inte gått upp än och jag suckade och lämnade rummet och gick ner för trappan och ut på stranden där jag såg en figiur sitta och jag såg snart att det var Harry och jag gick fram och satte mig hos honom
"Hej Cara. kunde du inte heller sova?" sa han och jag skakade på huvudet och lutade mig mot honom
"Inte jag heller. vill du prata om det?" sa Harry och jag såg på honom
"Finns väll inte så mycket att säga mer än att jag är orolig för er och för pappa" sa jag
"Är du orolig för du-vet-vem?" sa Harry lite roat
"Jaklart jag är, han är min far även om han inte är den bästa" suckade jag, men Harry sa inget "Jag antar att du är trött på att bära allt ansvar?"
"Hur visste du?" sa Harry
"Det är inte särsklit svårt att lista ut. och jag ska försöka hjälpa er så mycket jag kan" sa jag vänligt
"Men du vill ju inte se honom död" sa Harry och jag skakade på huvudet
"Nej det vill jag inte, men om han vinner så lovar jag att hjälpa er och jag ska försöka att se till att du inte dör" sa jag och han log
"Tack" sa hanoch vi såg solen gå upp "Börjar du bli hungrig?"
"Ja" sa jag och vi ställde oss upp occh gick tillbaka till huset där Fleur lagade frukost och Draco reste sig genast upp och slog armarna om mig
"Du måste sluta försvinna! du skrämmer livet ur mig varje gång" sa han och jag log
"Jag är en Riddle och jag klarar mig alltid" sa jag och log, men jag var glad över att han brydde sig
"En dag kommer de orden bli din död" sa han roat och såg sedan på Harry och sedan på mig
"Vi har bara pratat oraoa dig inte, Harry är som en bror för mig" sa jag lätt och Draco nickade
"Ni passar verkligen ihop" sa Harry och log "Ta väl hand om henne"
Draco såg förvånat på Harry men nickade
"Så är ni hungriga?" sa Fleur och log mot oss och vi nickade o slog oss ner "Bra, vi väntar på de andra, men de bör komma snart. Bill gick för att väcka dem"
och snart kom Bill ner
"Godmorgon muntra kamrater" sa Bill och vi log
"Morsning" sa jag när han slog sig ner och vi väntade på de andra

Jag vakande av en knackning på sovrumsdörren.
- Ja, mumlade jag sömndrucket.
- Frukost, dags att stiga upp, sa Bill irriterande glatt och morgonpiggt.
Jag gäspade och väkte Hermione och Luna, Cara var inte där så jag antog att hon hade gått upp tidigare.
Vi klädde på oss och öppnade sovrumsdörren samtidigt som killarna öppnade sin.
- God Morgon, sa de glatt och jag såg Olivander öppna en annan dörr och vi gick ner för att äta frukost.
Där satt Harry, Draco, Cara, Fleur och Bill och väntade på oss.
- Är du tvungen att försvinna sådaä?, sa jag sömnigt till Cara.
Jag väntade inte på svar utan satte mig ner vid frukostbordet och började äta frukost.
- Den är utsökt Fleur, tack så mycket, sa jag och log och Fleur besvarade leendet glatt.

jag såg på Laura och tänkte precis svara
"Jag fårgade det samma" avbröt Drao mig och jag suckade
"Jag är en Riddle och jag klarar mig alltid" sa jag o de andra himlade med ögonen o jag svarade dem lite surt"Det är inte kul om jag inte får något kul svar tillbaka"
"Okej, en dag kommer de orden bli din död" sa Draco och såg på mig
"Äh Severus är mycket bättre på det. nej men sluta oroa er så mycket." sa jag lätt och Ron kom inrusande
"förlåt att jag är sen, hej ni har börjat utan mig" sa han lite surt och satte sig
"Vi vet hur du är på mornarna" svarade Bill roat och jag nickade och tog en liten tugga även om jag itne var hungrig
"Så vad ska ni göra nu?" frågade Fleur och jag såg på de andra

- En dag kommer de där orden att inte bli min död, sa jag och himlade med ögonen åt Dracos håll.
Jag tittade på Fleur hon var verkligen vacker och rolig också.
- Vi kan väll gå ner till havet?, har inte vart vid ett hav på evigheter, sa jag med ett leende.
- Och sen vill du bada och ha picknik på stranden, sa Dean och log.
- Javisst vilken utmärkt idé, sa jag och log glatt och såg på de andra.