prs med ingetledigt

Jag klickade bort hennes samtal. Jack stirrade hotfullt på oss men gjorde ingenting.

Jag skickade ett sms.
" Hannes ta mig istället låt mig ta Jacks skuld" skrev jag och skickade det.

Mobilen plingade till, jag struntade i att öppna sms:et, jag visste ändå vad det skulle stå.

Jag grät.

- Ey, vi sticker nu, sa jag och gjorde en nickning med huvudet vilket fick alla killar och resa på sig.
Jag drog upp en påse ur fickan.
-Här, sa jag och kastade den på Jack.

Jag låg och grät i Jacks säng.

Jack perspektiv

Det smärtade i min rygg, huvudet dunkade av smärta och jag kunde knappt se på ena ögat. Vad hade de gett mig egentligen? Bilfärden var en svärm av minnesbilder som inte gick att pussla ihop.

Jag grät och grät.

Jag försökte långsamt byta ställning, varför hade de valt just den här platsen? Den låg visserligen långt borta från folk men ändå kändes det som om det skulle finnas något dolt budskap bakom det.

Jag reste mig upp och gick ut ur huset.
Tårarna sprutade ut ur ögonen.