Skriva av sig-tråden

*Kramar!* ♥

Blir hela tiden sedd ner på av allt och alla, får aldrig någonsin den uppskattning som jag förtjänar (hej, jag låter som om jag har världens största ego) utan den går till personen som, ord för ord, upprepade exakt det jag sa sekunden innan. Jag finns inte och när jag väl syns lite så är jag värdelös eller korkad.
Mm, visst jag har självförtroende och självsäkerhet så därför borde jag inte ta åt mig över huvud taget men om det går tillräckligt lång tid med samma jävla bemötande så gör jag det. Jag kan inget, jag gör inget, jag fattar inget. Hela tiden.
Jag kan visst, jag gör så jävla mycket, jag fattar precis. Jag har bra idéer som ingen vill lyssna på, jag har tankar som ingen bryr sig om, jag känner saker - vilket ingen tror.

Vänner, bekanta, familj, lärare, handläggare, folk jag samarbetar med. Alla säger saker om hur jävla värdelös jag är, hur onödig jag är eller hur dum jag är. Konstant.

Jag är bara ett onödigt rövhål som inte borde synas bland folk - än mindre uttala sig bland folk.

Kan inte ens fokusera på saker jag måste göra bara för att jag mår så jävla dåligt. Vill sova. Bara sova. Då hade i alla fall min omgivning haft rätt, jag är helt värdelös.

Börjar typ snart att gråta igen vet inte varför och jag borde inte göra det men är man sorgsen, deppig så är man! ♥

Under en längre tid har jag drömt om vargspindlar. Varje natt är de där och varje natt försöker jag få reda på anledningen till varför de kommer närmare hela tiden.. Jag anar varför, men jag har aldrig känt mig så vilsen eller längtat så mycket hem som jag gör nu och jag kan inte ta itu med det förrän jag kommit dit.


Jag måste ut.
Jag måste hem och jag måste få stanna där ett tag.


Hem..

Jag upptäckte precis att det inte står vad vi ska göra på idrotten i morgon. Det står ingenting, men jag måste veta för att veta vilka kläder jag ska ta. Förra veckan låtsades jag glömma kläder, vilket var väldigt tur, för uppvärmingen som de körde då är den värsta någonsin. Dessutom gjorde de en annan grej som bara inte funkar. Skulle bara blivit gråtfärdig. VAD SKA VI GÖRA I MORGON? Kan inte glömma kläder igen.


HALLÅ Om jag inte förstår fel så handlar större delen av kursmatrisen i idrott om teoretiska grejer. Vi har i stort sett ingen teori. Den enda teori vi har är förklaringar på olika sporter. "Hur många spelare ska vara på plan?" och "vad händer om bollen går i golvet?", typ. Dessutom såg jag att det står så här:



Tack, skolverket, för att ni inkluderar mig MEN NI KAN VÄL INKLUDERA ALLA ISTÄLLET.

Jag är helt förstörd bara. Känns som om jag inte kan andas, jag har en stor klump i halsen och det värsta är att jag inte kan förstå varför. Jag vet knappt varför jag mår så här. Är det stress från skolan? Är det för min helt förstörda självkänsla? Jag har insett några saker i alla fall. Att min självkänsla verkligen är helt förstörd. Jag kan inte känna mig stolt över något nästan som jag gjort längre, jag ber hela tiden om ursäkt för mig själv och tänker hela tiden på vad andra tycker om mig.

Jag glömmer typ bort att andas.

Bring mich nach haus'..

Jag vet inte om jag gråter av sorg över hur hemsk min dag har varit eller av stolthet för att jag klarade av det.

Åh, hoppas att det blir bättre!
Tänk på att du är jättebra precis som du är! ♥