Skriva av sig-tråden

Folk som tar kontakt med mig personligen för att de "verkligen vill ha min ärliga åsikt i frågan", och som sedan blir skitsura över att jag ger min ärliga åsikt i frågan..


..What's the point?

Har lyckats skriva en standup-rutin trots att min kramkompis dumpade mig igår. Jag kan klara allt! Fy fan, sån skit ska inte stoppa mig! Nu har jag drygt en vecka att öva in allt och få det att flyta, har mina första 2 gig nästa vecka (ett av dem bl.a. tillsammans med en av mina största idoler EVER, har inte alls prestationsångest). Jag är redan djupt insyltat i min standup-karriär utan att ens ha uppträtt än, så gig:en om en vecka blir av stor betydelse. Pirrigt!

Jag tror så länge jag har publikens sympatier kommer det gå bra även om kanske ingen skrattar. Att de ändå är på min sida liksom, och inte börjar irritera sig på mig eller tycker jag är en pina. Jag har ju roliga grejer och har fått bekräftelse på det av minst 2 som vet vad de snackar om, men liksom, jag är ju ny, jag är awkward av mig, det är första gångerna, jag har aldrig gjort nåt liknande innan så jag är ju öppen för att det inte kommer bli hejdundrande succé första gången. Men jag måste ju ta mig över den tröskeln för att kunna utvecklas. Det är så sjukt spännande!!!

Jag vill ha sommar. Jag vill vila. Jag har sprungit in i väggen i högsta hastighet och nu ligger jag nästan medvetslös på marken och gråter. Jag är så fruktansvärt utbränd. Hade jag inte läst bild nu så hade jag varit tvungen att sjukskriva mig. Det praktiska arbetet är vad som håller mig flytande.

Tentan ska in idag. Jag har skrivit hälften. Och imorgon och på tisdag måste jag läsa 500 sidor till seminariet på torsdag. Veckan efter det måste jag skriva fyra sidor tenta. Sen ska jag planera hela mitt projektarbete, genomföra det ute i fält och skriva åtta sidor. Jag har ingen aning om vad jag ska genomföra.

Jag ser inte ens slutet på den här kursen. Men jag vet att det bara är 1½ delkurs kvar. Jag är klar första veckan i juni. Det är snart. Jag ska bara försöka ta mig samman ett litet tag till. Sen kan jag bryta ihop ännu mer och försöka återhämta mig tillräckligt tills jag ska ut på 2½ månads VFU i september.

Jag vill bara få vila.

*styrke kramar*
Det är snart sommar♥

*håller om* ♥

För att de inte vill ha din ärliga åsikt i frågan utan att att du ska hålla med om något de uppenbarligen redan bestämt sig för.

Holytail Wretch
Tack ♥

i can not today.

mormor har ringt flera ggr. orkar faktiskt inte prata med henne. Har fått nya mediciner som ska ta bort tarmsjukdomen. Vilket det gjorde hyfsat, däremot har det gett mig en rejäl förkylning. O pratar jag med mormor kommer hon märka det och börja hetsa som fan att jag måste få upp mitt immunförsvar igen och ha sig och jag orkar inte förklara min sjukdom igen och igen och igen varje gång vi pratar. Hennes lösningar på mina problem är som att bota en skottskada med en kökskniv. Vilket jag har förklarat. Om o om igen. och hon lyssnar inte . and aaaah! jag fick diagnosen när jag var 18. Jag är 24 idag. Har du inte fattat än så tror jag inte att poletten kommer trilla ner.

Känns som att jag behöver gå en kurs i hur man ska agera bland andra människor.. Jag blir så förvirrad när folk säger en sak men menar en helt annan. Det hade varit så mycket lättare om folk bara kunde säga som det är.

Två personer har slutat prata med mig inom loppet av 24 timmar och två random människor har hittat mig gråtandes i ett hörn inom loppet av en timme. Jag orkar inte mer.