Life - Lupple & Medi PRS

Hon rörde vid hans bröstkorg.
"Här det pulserar som man sitter nära elden. För nära så huden svider." Hon såg upp på honom.
"Om jag skiftar... Kommer du hålla i mig?"

Han såg på henne och nickade. " Det är din varg som gör sig påmind. Den känslan har jag. Nästan ständigt. När den växer och blir mer eld, då är du nära att skifta. " Förklarade han lugnt.

"Så jag är på väg att skifta?" Frågade hon och tvinnade en hårslinga i sin hand.
"Vilken färg har jag? Din är helt makalös."

Han såg på henne. " Du måste hitta ett sätt att lugna din eld. Du måste tvinga den till att inte bränna dig. Sen måste du hitta ett sätt att låta den bränna dig när du vill skifta. " Sa han lugnt.

"Hur ska jag göra det? Det känns som det är det svåraste. Ska jag tänka på något jag hatar eller älskar? Ska jag tänka på dig eller någon som skadat mig?" Hon såg på honom.
"Detta är nytt så skratta inte."

Han såg på henne med en lugn blick. " Alla har sina sätt att tänka. Jag brukar tvinga mina tankar till den gången jag skadade dig för att inte skifta. Sedan brukar jag bara slappna av för att skifta. "Sa han ärligt.

"Men den kvällen var väl så jobbig? Du blev tvingad.." Hon funderade.
"Så vad ska jag tänka på? Den dagen jag kom tillbaka?"