Life - Lupple & Medi PRS

Han tog emot påsen och gick och ställde sig blygt vid Mis sida och Olivia log.
"Hej Mi. Jag måste visa dig vad vi hittade. Det tar inte mer än en minut." Hon log mot Ethan och log.
"Jag har bäddat rent till dig och jag ska göra en god middag. Vi kan äta chips ikväll om du nu önskar." Hon log och Ethan stammade innan han sträckte fram påsen.
"Jag tog med mig presenter." Han såg upp på henne med ett svagt leende.

Mistril nickade. "Väldigt gärna, jag vill veta. "Log hon och log sedan ännu större. Hon var underbar. "Du är fantastisk. "Viskade hon glatt innan hon kramade om Ethans axlar som för att uppmuntra honom och nickade sedan. "Bra. "Viskade hon i hans öra. "De är valda just för dig."Log hon mot Olivia.

Hon visade in dem och log.
"Då kollar vi först." Hon gick efter dem och satte ner påsen på bordet och såg på dem.
"Nämen." Hon fiskade upp chokladen.
"Min favorit. Tack Ethan." Hon log.
Ethan hade kommit efter och satt sig och log lite fånigt.
"Ingen fara. Choklad är ju gott"

Mi klev in genom ytterdörren och trampade av sig skorna och fortsatte in till köket. Mistril stod bakom Ethan och smekte hans hår försiktigt och såg nyfiket mot Olivia. "Då har ni choklad till ikväll också, om du inte vill behålla den för dig själv." Flinade Mi skämtsamt.

"Jag delar med mig." Hon drog fram den mörkgröna tröjan och log.
"Wow vilket tyg. Så det var det här ni undrade över?" Hon log och tog fram den neonfärgade hoddien som skulle få henne att se ut som en dinosaurie.
"Åh så söt. Jag kommer vara så sööööt..."

Mistril skrattade och nickade. "Det var därför vi undrade. "Erkände hon och kramade om Ethans axlar försiktigt och pussade hans huvud. "Du kommer bli söt. "Log hon.

"Men ni hade inte behövt köpa pressenter." Hon log och hämtade sedan boken och slog upp den för att visa Mi.
"Kolla." Hon log stort.
"Ingen kommer att dö."
Ethan såg på henne.
"Men att få pressenter är kul. Det ger mig en varm kännsla av att ge." Han log och såg på kläderna och tog upp sina på rummet.

Mi skrattade. " Det Ethan sa och det är ett extra tack för att du gör detta. "Viskade hon och såg hur Ethan begav sig bort. Hon tog emot boken och läste igenom receptet och skrattade. "Din mormor alltså. "Flinade hon roat och nickade. "Detta ser ut att fungera och det är underbart, men du måst ge ditt blod för saken. " Log hon och gav tillbaka boken. "Nåväl det är i alla fall inte blod till några häxor. " Sa hon och ryckte lite på axlarna.

Hon log och tog på sig den oranga hoodien och log.
"Den passar perfekt. Lite stor men det ska den vara."
Hon skrattade till.
"Ja hon var väl en underbar kvinna. Ful i munnen ibland men så underbar hon var." Hon såg upp.
"Hur kommer gästerna vara? Dricka massa blod? Döda människor?"

Mi nickade. "Exakt, lite stort måste det vara. "Flinade hon och nickade. "Ibland. "Skrattade hon roat men blev snart mer allvarlig. "De dödar inte på min mark, men det kommer vara människor där som vill bli bitna. " Sa hon ärligt och suckade. "De är gamla vänner, men jag är starkare och det vet dem. "Viskade hon och drog handen igenom håret. "Men Ethan ska inte vara där, han är min. "Viskade hon. "Jag vill inte att de ska få för sig att han är för alla. " Fortsatte hon och såg på Olivia.