Medeltidsroll mellan Jullan Bullan och Zora

" Jag har varit drottning i en vecka" sa Milah och såg på Louie kort.

" Inte den tonen mot drottningen" sa Hector kort och såg på Louie.

" Vi skär dem i bitar" sa Julie.

Louie såg på hector bara kort och sen på milah
-kanske träna före
sa han kort bara och lutar sig back för visa han nte tänker säga mer. han tyckte inte om hector direkt lite respekt där fakitskt

Ella log och tog tyst ne kniv ochbörjade skära sitt
-fxiar så kan du fixa degne
sao hn

" Låt honom sova en natt i fängelsehålorna så han får tänka över sitt beteende" sa Milah kort.

Julie gav henne äpplena och fixade vidare med degen.

Louie suckar bara kort
-låser in barn
sa han kort för sig shälv bara


Ela såg på henne
-du gav inte alla
retas hono ch skar ttyst ivdare

Milah lämnade Hectors kontor nu.

" Hade jag fått tagit beslutet hade du utvisats så var glad att drottningen låter dig stanna" sa Hector och tog med Louie till fängelsehålorna.

" Jo" sa Julie.

Loue hade varit snab ochnspapt åt sig smycket och gömt det i tröjarmen
-då skulle jag iallfall kunnat kommit undna
sa han surt bara


Marcus hade varit tanför och smet efter milaj snabbt
-hey
sa han tyst


Ella flinar lite och nickar tyst och blev snart klar

" Detta var en dum iden, jag skulle aldrig tackat ja till att bli drottning" sa Milah tyst.

Hector låste in Louie.
" Om jag vore du skulle jag visa lite mer respekt för drottningen, hon gör så gott hon kan" sa han kallt.

Julie fixade vidare med degen.

marus usckar tyst
-du har inte gjort något fel milah
sa han mukt


louie såg på honom kort
-repsket nja
sa han envist bara

ella blev klar snart och log
-klar
sao h

Milah såg på Marcus.
" Varför känns det som det då?" frågade hon.

Hector såg på Louie.
" Ge honom ingen mat eller vatten om inte drottningen säger något annat" sa han kallt och gick nu.

" Lägg ner bitarna i degen" sa Julie.

marcus såg på henne
-jag vet inte milah men ingetö e detl, grabben e inte uppfostrad
sa han lugnt

louie flinar bara kort och satt sig ner i en hörna


Ella log och la tyst bitarna i degen