Sjunde året på Hogwarts

"Nej det är jag som ska be om ursäkt! jag är väll bara orolig för er! det var inte meningen att snäsa åt er" suckade jag och tvingade fram ett leende "Jag förstår att det måste vara svårt för er att bara sitta här, men snäll försök att inte ta det som en lek" bad jag dem och log åter, även om det inte var ett uppriktigt leende och såg sedan på dem. "Vi måste nog gå nu, men vi kommer tillbaka senare" sa jag och lämnade rummet med Draco och gick mot vardagsrummet
"Där är du" sa pappa och jag såg på honom och nickade
"Ja här är jag" svarade jag och väntade på att han skulle fortsätta
"Jag måste åka nu, jag har en del att ta hand om, men vi hörs senare" sa han och jag nickade och han gav mig en kram
"Var försiktig nu och försöka sova" sa han och jag nickade och satte mig sedan i soffan
"Jag lovar, och snälla var försiktig" sa jag och mötte hans blick
"Du behöver inte oroa dig, men om det lugnar dig så skriver jag ett brev i övermogron och berättar att allt är okej" sa min far och försvann och jag såg på Draco
"Jag ska försöka sova en stund, väck mig om det händer något" sa jag och han nickade och jag somnade i en orolig sömn

Jag såg när Cara och Draco gick och satte mig ner vid Luna igen.
Dean och Blaise började spela knallkort igen men vi satt bara och kollade på.
- Hur är det på skolan nu?, sa Luna.
- Hur menar du?, sa jag.
- Med syskonen, Snape och allt.
- Ja syskonen ligger i en grotta, och jag berättade för henne vad som hade hänt och hon log.
- Severus är faktiskt snäll, sa jag och hon höjde på ögonbrynen.
- Jag kan inte berätta det för dig, men vi har iaf fått fel uppfattning om honom, han hjälpte mig när jag hade ramlat ner från repstegen.
Luna ryckte på axlarna.
- Ja är Voldemorts dotter snäll, Malfoy snäll så varför skulle inte Snape vara det, sa hon med ett av sina besynerliga leenden.
- Ja visst är det konstigt de vi trodde var onda när vi gick i DA kanske inte är det.
- Man ska inte döma folk från första stunden, sa Luna allvarligt och jag såg på henne.
- Nej, man ska inte det, du är ju jätte trevlig och inte alls så konstig som alla säger.
- Tack Laura, sa hon och log och kav mig en kram.

"DRACO! CARA!" jag ramlade nästan ur soffan när jag väcktes av Bellas skrik och hon kom in i vardagsrummet, jag såg lite argt på henne
"Förlåt, herrskarinna men vi behöver er hjälp" sa hon och log triumferande och jag undrade vad som var så viktigt att hon var tvungen att skrika gällt för
"Jaja, vad är det?" sa jag och hon tog tag i mig och drog med mig och Draco till ett annat rum och jag såg Ron, Hermione och någon som jag antog var Harry framför oss och jag kände hur jag stelnade till och la en stenmask över ansiktet. jag tänkte inte avslöja något alls och Draco gjorde det samma
"De säger att de fångat Harry Potter" sa Bella förtjust och såg på oss
"Hur vet de att det är han?" sa Lucius
"Det är han" sa Scabbior och jag såg ilskt på honom och sedan på Grårygg, toppen två av de personer som jag hatar mest.
"Låt barnen bestämma" sa Scabior och de såg på oss
"nå Draco?" sa Narcissa och Draco såg på dem och låtsades studera dem
"Jag är inte säker" sa han tillslut och jag log inombords över att han inte angav dem och de vände sig mot mig
"Tror ni verkligen jag tänker låtsas att ni fångat Potter? de är inte dem och jag har känt dem i 6 år!" sa jag irriterat "Jag tror bestämt ni behöver skaffa glasögon" fräste jag irriterat åt Scabior och Grårygg "Kan ni sluta att ta upp min tid"
Jag bestämde mig att spela irriterad var det bästa
"Men om det nu är Potter. vi måste ju vara säkra innan vi kallar på herren för om det inte är det, ja ni minns väll vad som hände sist?" sa Bella och de andra nickade
"Titta noga, kan det inte vara ett ärr?" sa Lucius och Draco studerade Potter
"Jag vet faktiskt inte, jag är inte säker" sa Draco och de såg åter på mig
"Jag har annat för mig än att leka lekar! väckte ni mig för det här?" fräste jag irriterat
"Vad säger ni om smutsskallen då?" sa Grårygg och jag gav Mioni en orolig blick
"Jag känner igen henne!! hon är den där Granger flickan, eller hur Draco?" sa Narcissa och Draco nickade motvilligt
"Då är det här Weasley" sa Narcissa glatt och jag suckade
"Då måste det vara Potter" sa Lucius
"Ja men varför kallar vi inte på herren då?" sa Bella
"Är det någon som ska göra det så är det jag! Potter är i mitt hus" färste Lucius och Bella var precis på väg att svara
"Men ge er!! jag är trött och jag orkar inte lyssna på er, så håll klaffen" fräste jag irriterat och de tystnade omedelbart. "jag tror inte det är dem men jag tänker ändå förhöra dem"
"Du är deras vän! du kommer hjälpa dem att fly" fräste Grårygg
"Ifrågarsätter du mina order? och nej vi är itne vänenr längre! jag slutade umgås med dem när de tog upp jakten på min far. vad tror ni om mig? svara inte ens på det! sätt ner killarna i fängelsehålan, tjejen tänker jag ta hand om" sa jag och såg kallt på dem och de lydde order och Grårygg tog ner Harry och Ron till fängelsehålan och jag såg på Mioni
"Lämna oss! NU!" skrek jag när de dröjde sig kvar, de stängde dörren och jag andades ut
"Vad gör ni här?" sa jag förskräckt till Mioni innan hon slägnde sig runt halsen på mig
"Snacka om att jag är glad att se dig" sa hon lättat och jag log
"Jag är glad att se er med" sajag glatt och låste alla dörrar och Mioni såg lite oroligt på mig
"Ingen fara! men jag vill inte att någon ska komma in." sa jag och Mioni nickade men hoppade till när Draco kom ut ur väggen
"ta det lugnt, vi har en plan men vi behöver prata emd de andra" sa jag och styrde stegen mot fängelsehålan smatidigt som jag slängde en förtrollning över rummet som gjorde att de utanför hörde det som de förväntade sig höra. vi steg ner i fängelsehålan och jag såg lättat på Ron och Harry
"Du borde bli skådespelare. du skärmde oss rejält" sa Ron och gav mig en kram
"Tackar. men vad gör ni här?" sa jag och gav Harry en kram
"Vi blev tillfångatagna." sa han och berättade vad som hände (Orkar inte skriva ner det) och jag nickade
"Det försvårar saker och ting, vi räknade inte med fler personer men jag tror vi ska klara av det. förresten allihop det här är Laura, jag tror d vet vilka det här är Laura?" sa jag och log mot henne. "Tror ni klarar av om det är några till?" frågade jag mina vänner

Vi satt lugnt i fängelsehålan, plötsligt for dörren upp och två killar blev innkastade.
En med eldrött hår som var Ron och en med svart hår men med konstigt ansikte, jag kollade på honom och antog att det var Harry.
- Vad gör ni här?, sa jag förvånat men de ha ninte svara för i nästa sekund kom Draco, Cara och Hermione in i fängelsehålan.
- Ska vi ha party eller?, sa Blaise glatt och såg sedan oroligt på Harry.
- Vad har du gjort?
Cara presenterade mig för dem.
Och Ron himlade med ögonen åt henne.
- Snälla Cara hon har vart med i DA, tror du jag inte vet vem hon är?
Och förresten så är hon med i tidningen över smuttskallar som ska bli infångade.
Du ligger tvåa efter Hermione, sa han och log.
- Jamen så stplt jag blir då, sa jag och Hermione slog till honom.
- Aj, det var inte så jag menade, sa han surt men såg sedan på mig.
- Är du den Laura Bill pratade om?
- Har ingen aning, sa jag.
Hur ska jag veta vem han pratar om?
- Jag menade är du Laura som är typ halvkusin med mej, sa Ron generat.
- Japp det är jag i egen hög person, sa jag glatt och fick en kram av honom.
Sen vände jag mig om till Cara.
- Lite fler personer blir bara trevligt, behövs bara tre sängar till och att de ser det vi ser, sa jag och log mot henne.

"Ja men hur ska jag veta hur bra ni känner henne?" suckade jag åt Ron och log lite sedan, jag var glad över att de var okej och jag såg på Blaise men sa inget utan trollade fram tre sängar
"Jag vet inte om jag ska tycka det är trevligt. kunde ni inte bara stannat hemma och plockat blommor?" sa jag och såg trött på dem
"Det är inte vårt fel att vi bryr oss om vad som händer med världen!" sa Ron surt
"Och du tror inte jag bryr mig? det är inte alls så att jag sa till Mioni var ni kunde hitta horxucerna? det är inte alls så att jag är här och hjälper er?" sa jag irriterat. jag hade glömt hur det var att ha Ron runt sig
"Ja jo kanske det, men ändå du kunde väll gjort mer?" sa Ron och såg på mig
"Gjort mer? låt mig påminna dig om vem som precis stoppade dem från att tillkalla pappa? vem som har försökt skydda folk från dödsätarna och vem som hela tiden står i mitten. men visst jag ska gå och göra mer! jag skulle precis gå och säga till dem att ni inte säger något och jag ska låta er stanna här nere och frysa och svälta ihjäl tills ni säger något! men visst jag ska göra mer Ronald" sa jag surt och smälde igen dörren efter mig när jag gick och lämnade dem alla där nere och gick upp till de andra
"Nå vad sa de?" frågade Bella och jag såg argt på henne
"Inget alls. jag tänker låta dem svälta ihjäl i fängelsehålan tills de säger något och så tänker jag tortera en av dem i morgon! och den av er som sätter sin fot där nere dödar jag" sa jag argt och slängde igen ytter dörren och vandrade ut i trädgårde och satte mig argt vid en damm som fanns bakom huset

- Det där var väll onödigt, sa jag surt till Ron när jag såg Cara gå och efter en stund Draco.
- Vadå, jag sa ju bara som det var.
- Men fattar du ingenting? Cara står i mitten och vill hjälpa båda sidor, sa Hermione surt.
- Ja eller hur?, sa Luna argt och ställde sig vid oss.
- Hjälp mig killar, sa Ron och kollade på Harry och Blaise.
- Nej, det där får du klara själv, sa Harry och slog sig ner i soffan.
- Jag ger mig inte i bråk med Laura och är de andra som henne så skulle jag absolut inte göra det, sa Blaise och satte sig vid Harry.
Ron tittade bedjande på Dean, men han skakade på huvudet och satte sig ner vid de andra.
- Nå, sa Hermione.
- Nå, vad då?, sa Ron stött.
- Nå, tänker du be Cara om ursäkt när du träffar henne, sa jag irriterat.
- Ibland undrar jag om du har smygspruttar i öronen Ron, sa Luna fullständigt allvarligt och vi brast i skratt och slog oss ner i fotöjerna.
- Ja, jag ber väll henne om ursäkt då, och ni har rätt hon har gjort allt det ni säger.
Det är bara lite jobbigt att bli tillfångnatagna, sa Ron.
- Visst vi förstår dej, sa Dean.
- Knallkort?, sa Blaise och vi började spela knallkort allihopa.

jag såg på dammen och la mig på mage i gräset och satte ner fingrarna i vattnet och små ringar bildades på vattenytan och snart hörde jag steg bredvid mig och först trodde jag det var Draco men jag blev uppriktigt förvånad när det var Lucius
"Förlåt mig herrskarinna men jag bar aundrade en sak" sa han och bugade och jag log lite och ilskan rann av mig, dethade varit ett sånt onödigt bråk
"Ja?" sa jag och la huvudet på sned och såg på Lucius
"Det kanske inte angår mig, men älskar du verkligen Draco?" sa han och jag såg förvånat på honom, de hade jag verkligen inte väntat mig men jag hämtade mig och log
"Ja det gör jag, oroa dig inte, jag tänker inte låta något hända honom elelr er." sa jag vänlgit och Lucius log faktiskt
"Jag är tacksam för det. och får jag fråga vad det är som gör dig så arg?" sa han försiktigt
"Lucius jag tänker inte slänga någon förbannelse över dig så orao dig inte, det är pappas stil inte min!" jag gav honom ett leende och såg sedan surt ner i vattnet "Fångarna, de gav mig inte riktigt de svar jag väntat mig"
det ver ju inte enbart lögn och Lucius nickade
"Något jag kan göra åt det?" sa han och jag såg på honom
"Nej, jag tar hand om det" log jag och ställde mig upp "Är middagen klar snart?"
"Om en liten stund, får jag göra dig sällskap tillbaka till huset?" sa Lucius lite osäker toch erbjöd mig armen
"Det vore en ära" sa jag och tog dne och började gå tillbaka med honom mot huset
"Du är en bra kille, Lucius. jag är ledsen för allt du har fått utstå" sa jag och gav honom en puss på kinden och satte mig vid bordet när vi kom in och han log lite och vi åt sedan under tystnad, ingen av de andra vågade säga något i fall jag skulle bli arg. och när de andra lämnade bordet satt jag ensam kvar med Draco
"Ja jag är okej men jag orkar inte gå ner nu, skulle du kunna göra det åt mig?" frågade jag honom
"Självklart" sa han och gav mig en puss "Vi sysn om en stund"
han reste sig och gick ner emd mat till fängelsehålan och jag styrde stege upp till Dracos rum och satte la mig på matten framför brasan

Vi såg upp från kortspelet och Draco kom in ensam med maten och ställde den på bordet.
Jag såg forskade på honom.
- Är hon fortfarande arg?, sa jag och han nickade men ryckte sen på axlarna.
- Arg är hon väll inte bara trött på alltihopa.
- Kan du hälsa henne att jag ber om ursäkt och hon har rätt att hon gör allt det hon säger.
Jag kan säga det personligen till henne men då måste hon komma ner, sa Ron och han blev röd om öronen.
Draco nickade och gick.
- Vasogod att ät då, sa jag och vi satte oss ner för att äta.
Men dörren slogs åter upp och där stod Bella, med vanvettig blick.
- Nu vill jag ha svar, vilka är ni?, jag vill skicka efter herren, sa hon och såg mer galen ut en någonsin.
Då såg jag Holly som ryckte i Bellas kläning.
- Herskarinnan sa att du inte skulle röra dem att hon själv ville göra det, sa hon med en pipig röst.
- Jag vet men det inte hon får höra mår hon inte dåligt av, sa hon och sparkede till Holly.
- Snälla Holly hämta Cara, bad jag henne.
Bella vände sin blick mot mig.
- Jagvet nog vem du är, och du ska inte få förstöra Caras omdöme med att göra goda saker, sa Bella hon tiktade staven mot mig och kastade sektrum sempra över mig.
Jag föll ihop och hörde de andra skrika, Bella skickade förbannelser runt om i rummet och Hermione blev träffad och föll ihop.
Sen blev allt svart utav bristen på blod.
Det sista jag tänkte var att.
- Hoppas Holly hämtar Cara innan det är försent.

jag såg in i elden när jag hörde en pipig förskräckt röst
"Cara, Cara...Bella...hjälpa" sa Holly och jag förstod vad hon menade och reste mig snabbt upp och sprang ner till fängelsehålan
"Bellatrix!!" skrek jag och hon stannade upp och såg lite oroligt på mig och höjde sedan staven
"Expeliarmus" sa jag och fångade staven när den kom flygande och jag stirrade på Bella och ögonen blev röda
"Vad var det i orden rör dem inte som du itne förstod?" väste jag argt och Bella kröp ihop på golvet
"förlåt Hersskarinna" sa hon och kröp ihop vid mina fötter
"Lämna rummet nu! jag kan lika väll ta över nu när du ändå börjat, men om de dör och jag inte fått några svar så lovar jag dig att du också dör" sa jag kallt och hon nickade svagt och lämnade rummet och Draco kom in och jag låste dörren och såg förskräckt på mina vänner
"Ta hand om killarna, de är inte lika illa skadade som Laura och Hermione" sa jag allvarligt och bedömde att Laura var värst skadad och jag drog fram staven och började mumla orden som Severus lärt mig, de fungerade tvärt om och Laura ryckte till lite när jag läkte ihop henne och jag visste hur ont det gjorde, Dean kom oroligt fram till mig
"Backa lite" sa jag till honom utan att ta blicken från Laura och fortsatte, 30 minuter senare var jag klar
"Lyft försiktigt upp henne i sängen" sa jag till Dean och gick över till Hermione och började göra samma sak med henne och jag var glad över att hon inte var lika skadad som Laura för då hade hon redan varit död och en stund senare var ajg klar med Mioni och Ron lyfte upp henne och la henne på en annan säng och jag såg på mina vänner och läkte de sår som Draco inte klarat av och sjönk sedan ihop på golvet och lutade mig mot en av pelarna i källaren och andades ut och tårarna började rinna och Draco satte sig bredvid mig och höll om mig, jag grät tills ögonen var torra och jag såg på de andra
"Förlåt" viskade jag
"Du behöver inte be om ursäkt" sa Luna vänligt och jag nickade
"Förlåt Cara, jag menade inte det jag sa" sa Ron och såg ner i golvet och jag nickade
"Jag vet, det var inte meningen att skrika på dig" sa jag lätt och log över att det klarat sig och såg sedan på Laura och Hermione
"Jag väntar här tills de vaknar upp och sedan ska jag gå upp och straffa Bella" sa jag och nu när jag var helt avslappnad blev mina ögon blåa igen och Harry såg på mig
"Du har hans ögon" sa han lite förskräckt
"Bara när jag blir arg" sa jag ursäktande och log sedan oc vände blicken mot sängarna

Jag slog upp ögonen och Dean kom genast fram till mig.
- Hur är det?, frågade han oroat.
- Vet inte, Ont antar ja?, sa jag förvirrat och försökte sätt mig upp.
Men det gjorde förbannat ont, så jag gav upp.
Dean satte kuddar bakom min ryg och hjälpte mig upp i sittande ställning.
Jag såg mig om Hermione satt i sängen bredvid mig.
- Är du okej?, sa jag till henne och hon nickade.
- Ni andra då?
- Vi är okej, sa Luna och log.
Jag såg mig om och upptäckte Cara och Draco.
- Så Holly hämtade dig?, sa jag och log.
- Vad bra att du kom annars hade vi nog vart döda nu.
Jag såg sedan på Ron.
- Ja, jag har sagt förlåt, du behöver inte skälla ut mig en gång till, sa han lite irriterat och jag log.
- Vad tog Bella vägen?, sa jag och såg mig oroligt om.