Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon slängde ett och tog upp ett och såg sedan på John.
"Jag är nöjd faktiskt." Hon såg på sin make och skakade på huvudet.
"Tror inte att du vinner." viskade hon.

"Säg inte det.", sa Roy som var övertygad om att han hade övertygad. Lite visste han..
John kvävde ett skratt och bytte en blick med Miliah. Han var lättad över att få tankarna på något annat. Miliah var bra på det sättet, kanske såg hon det goda i allt?
Roy var först att lägga sina kort och sedan John, redan där hade John övertaget. Då var det bara Miliahs tur.

Hon lade ut och flinade.
"Jag vann." Hon flinade mot sin make och log.
"Men tänk det så här. Vi kan rädda Sammi fortare." Hon reste sig och gick för att lägga armarna om honom.
"Kan vi testa en sak? Jag kör med Roy en gång."

Roy suckade och slängde resten av sina kort på bordet i frustration, men han verkade inte så bekymrad. "Du har helt rätt, Miliah. Kiiah och Sammi är det viktigaste nu. Det är bäst att vi inte dröjer för länge, så att vi kan sova för natten och ge oss av med full av energi."
John nickade instämmande och tog av sig sin hatt för att lägga den ifrån sig på bordet. "Ja, spela ni två, det är okej för mig. Jag klarar nog det", sa John och lutade sig tillbaka i stolen. Njöt av att sträcka sina ben och slappna av.

Hon slog sig ner i Roys knä och såg på John.
"Delar du ut korten? Jag vill verkligen kolla en sak." Hon smekte Roys överarm och log.
"Jag tror du har retat upp någon häxa tidigare." Hon skrattade mjukt.

John skrattade och sträckte sig efter korten på bordet för att börja blanda de. Han stötte de mot bordet när han blandat klart för att samla de kant i kant. Han ögnade Miliah och Roy och log litet, de var ett fint par. Sedan delade han ut korten och Roy sträckte sig så gott han kunde efter de. "Jag vet inte vad du talar om.", sa Roy och lät faktiskt lite oförstående. Så som många sagt, att han alltid förlorade, så verkade alla lika förvånade att han fortsatte spela. Men det handlade aldrig om att vinna, bara spela. Spelet var roligt i sig.
Roy rörde vid hennes arm och log varmt mot henne. "Så, vilka kort ska vi kasta?"

Hon såg på korten innan hon pekade på tre oc såg sedan mot John.
"Så vad har du gjort innan du blev pirat Roy?" Hon log när hon hörde lyckotjut från lily och skratt från sina föräldrar.

Roy nickade som svar till Miliahs val och plockade bort de kort hon pekat på. Han drog nya och nickade, det såg bra ut.
Han blev överraskad av hennes fråga och satte i halsen för att hosta. Han var inte beredd på hennes ord.
"Innan jag blev pirat?" Roy log sedan när han såg upp mot John som verkade lika glad av frågan. Det hade varit en fin händelse i hans liv.
"Jag träffade John när han var i England. Jag var bara 14 år då. Jag hjälpte min pappa med fisket, skötte butiken och fiskade." Han pausade och iakttog John då han också valde bort kort och drog nya. "John upptäckte min talang för fisket och bjöd mig på en måltid inne i värdshuset. Där spelade vi också kort och under samtalet erbjöd han mig ett jobb, på hans dåvarande skepp. Att gå med i besättningen. Jag har inte sett mig om sedan dess." Han log mot Miliah.

Hon lyssnade och lutade sig mot hans arm.
"Så från fiskare till förlorande pirat?" Hon log men nickade.
"Jag ser dig som en fiskare, en duktig sådan med."
"Miliah!" En ung man kom in och gick fram till henne och log.
"Jag tyckte att jag såg dig. När kom du?" Han hade samma brunblonda hår som Miliah fast var mer muskulöst byggd.
"I dag David.2 Hon log och tog hans hand.

Roy såg oförstående på henne. "Jag har aldrig sett mig som en förlorare.", sa han kort.
Då David kom in i värdshuset vred Roy på sig för att få en tydligare blick på mannen. Att Miliah kallade honom vid namn fick honom att förstå att de kände varandra. De såg lika ut. Var de en släkting?
"Goddag.", sa Roy och nickade åt mannen.
John såg upp mot mannen med en skeptisk blick. Vem var han? Hur kände han Miliah?