Life - Lupple & Medi PRS

Hon gick sedan vid Mis sida.
"Åh jag känner mig som en prinsessa. Du är så snäll som lät oss vara här."

Mi skrattade lågt och ledde henne ömt till där det stora matbordet var uppdukat. Det såg helt magiskt ut. " Inga problem. " Log hon.

"Det här måste varit en liten dröm va? Ha ett brölopp här för viktiga personer. Ska du gifta dig här med Ethan med?" Hon kramade hennes arm.

Mistril såg på henne med en lycklig blick. " Det påminner om förr. När detta var en mer levande byggnad. Det gör mig oerhört lycklig." Sa hon ärligt och funderade lite. " Jag vet inte. " Sa hon tankfullt.

"Gör det. Det är något som är mysigt" Hon kramade hennes arm.
"En bal kanske?"

Mistril såg på henne med ett mjukt leende och hjälpte henne till hennes plats. " Det är gästerna som är det mest kniviga. " Viskade hon ömt och tog sin plats.

"Det är de väl inte?" Hon såg nu mot Sammy.
"Sammy kan du säga till? Vi är gäster. Vi ska vara snälla mot Mi!"

Mistril fnissade lågt och smekte hennes arm lätt. " Åh älskade Olivia. När jag gifter mig är det krav på helt andra gäster. " Viskade hon ömt.

Hon skrattade och nickade.
"För att du är inte väktaren. Alla vill komma. Jag fick den största chocken. Fey." Hon såg mot sin mormor som kom och kramade om Mi.
"Mistril du borde äta mer. Du är skinn och ben!"

Mi flinade roat. " Jag har en oerhört hög ställning bland min sort och alla bland min sort ska inte vara i ett sådant här trevligt sällskap." Sa hon varmt innan hon kramade om Fey. " Fey, jag äter som jag ska. " Flinade hon och rörde henne lätt över kinden. " Saknar dig. " Log hon varmt.