(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Arvid ville gärna ha böcker så han kunde läsa
" Jag vill inte heller bo här jag trivs inte heller här sa Adam

Polisen försvann en stund och kom sedan in med en trave böcker han ställde vid Arvid.
"Men vi kan väl inte lämna våra hem?" frågade Alice. "Vart ska vi ta vägen?".

Arvid tog en bok och satte sig på sängen och började läsa
" Jag vet inte kanske hitta ett eget hem att bo i sa Adam

Alice nickade sakta. "Tillsammans?" frågade hon och. De kunde inte stanna här..

" Ja tillsammans vi kanske kan få med de andra sa Adam
Arvid hörde läkaren prata med polisen om att han behövde ta medesiner för att motverka det han hade fått i sig
" inga sprutor sa Arvid skrämt och kröp ihop på sängen han ville inte få sprutor

"Du behöver inga sprutor" sa polisen vänligt. "Men tabletter går väl?".
Alice nickade sakta. Helst skulle hon nog bara vilja vara med Adam om de skulle sticka, men med de andra gick det också bra...

" Men jag vill hellst sticka bara med dig sa Adam och log de två ensamma igen
" Tableter går väl bättre sa Arvid och lugnade ner sig

Alice log till. "Jag med". Hon kände sig mycket bättre med Benjamin, han var den som förstod henne, och den som tröstade henne.
Polisen log och doktorn la fram några tabletter åt Arvid.

Adam log och kramande om Alice
Arvid såg tveksamt mot tabbleterna han ville inte ta dom om han inte visste vad dom gjorde

Alice kramade honom tillbaka och strök lite hår ur hans ansikte. "Men vi är åtminstone hela och rena nu, samt mätta".