Life - Lupple & Medi PRS

"Vad säger han? Nu är det tjejskvaller!" Hon höjde handen.
"En helt annan sak. " Hon tog sig ur karet och såg på henne.
"Har jag rätt?"

Hon skrattade lågt och såg på henne. Luna la en värmande handduk omkring henne och lindade in hennes hår med en annan handduk.

Hon log och drog den tätare om sig.
"Så vad ska jag gå nu?" Frågade hon och lade huvudet på sned.
"Till mitt sovrum kanske?"

Hon log stort och nickade. " Ja kom nu. " Sa Luna och ledde henne till sovrummet där många andra kvinnor befann sig med alla sorters skönhetsprodukter uppradade. Och Mistril stod där och log stort mot henne. " Hej där. " Log hon varmt mot Olivia.

Hon stannade upp och såg Mi och slog armarna om henne.
"Mi!" Utbrast hon. Hon var iskall mot sin hy men hon brydde sig inte.
"Åh dumma dig som inte berättar." Viskade hon tyst.

Mistril kramade henne hårt tillbaka och kysste henne lätt på huvudet. " Jag är så ledsen. Jag fick inte. " Viskade hon ömt.

"Tråkmåns." Retades hon men slog sig ner och såg sig själv i spegeln.
"Hur var min morfar egentligen?" Frågade hon och såg på Mi.
"Du måste ha kännt honom."

Mi log varmt och funderade lite. " Han var rolig, alltid leendes och älskade att skoja. Din mormor hittade verkligen den perfekta mannen för sig. " Log hon ömt.

"Och jag hittade min." Hon rodnade och såg sig själv i spegeln.
"Kanske ingen som tror men jag är så nervös."

Mistril log och såg på henne. " Du har rätt att vara nervös idag. " Log hon och Luna gick fram. " Var snäll och stå upp. Vi ska smörja in dig. " Sa hon ömt.