Life - Lupple & Medi PRS

Hon såg på flaskorna och vände sig så hon hade ryggen mot dem.
"Inte för hårt snälla." Viskade hon och slöt ögonen.
"Jag är öm i hårbottnet."

Luna log varmt. " Jag ska göra det mjukt. " Lovade hon. Luna började sedan med hennes hår.

Hon slappnade av och lutade sig tillbaka.
"Hur mår dina barn?" Frågade hon och öppnade ögonen.
"Hur är Sammy?" Frågade hon sedan. Hon var riktigt nervös och svalde hårt.

"mina två små mår toppen. " Log hon ömt. Och fortsatte massera hennes hårbotten. " Världens bästa. " Flinade hon.

Hon log och skrattade sedan.
"Jag hoppas att de blir lika godhjärtade som du."
Hon funderade en stund.

Hon log varmt och nickade. " De kommer bli krigare likt Sammy. Det är jag säker på. De är så lika han. " Skrattade hon ömt.

Hon fnittrade mjukt.
"Honey kommer gå samma väg som ja men hennes bröder. Gabriel hoppas att de blir människor. Jag vet inte vad jag ska tro och hoppas på.." Hon smekte sina ärr ömt.

Hon log ömt. Tankfullt. " Varg är en sak. Det har sina styrkor likt sina svagheter. Precis som människor eller vampyrer. " Sa hon tankfullt. " Allt har fördelar och nackdelar. " Log Luna.

"Det vet jag. Men jag vet inte vad jag ska hoppas på." Sa hon tyst.
"Ska de vara som sin far och skydda stammen eller vara som sin mamma?"

Luna log mjukt och såg på henne. " Om de inte blir vargar så kommer de inte ha en plats i stammen. De kommer välja en helt annan väg. " Sa hon ömt.