Life - Lupple & Medi PRS

Han blickade på henne och nickade.
"Jag tror det. Bara denna gång. Jag vet dock inte om en gång räcker." Sa han och bet sig i läppen.
"Jag är bara så... nedstämd av någon andledning. Som sorgen dränker mig."

Hon såg på honom och smekte honom sakta över kinderna. " Älskade. " Viskade hon oroligt. " Jag kan göra det igen om du så önskar. " Viskade hon ärligt.

(vad är det då?)

Han snörvlade till och nickade sakta.
"Efter badet. Då kanske det är bra." Han pillade med hennes hår. Log svagt och såg upp.

(hahah jag vet inte exakt XD jag har lite tankar men tänker att det är något iaf)

Hon såg på honom och torkade hans kinder. " Efter." Viskade hon ömt och kysste hans panna lätt. " Vill du höra en historia?" Log hon, i hopp om att kunna muntra upp honom.

Han blickade på henne och drog handen genom hennes hår, nickade försiktigt.
"Ja det vill jag. Och när jag ska sova så vill jag somna i din famn. Jag vill höra din röst tills jag inte orkar vara vaken."

Hon nickade sakta och kysste honom lätt på pannan igen. " Vem vill du höra om då?" Sa hon ömt. " Självklart Ethan. " Viskade hon leendes.

"Jag vet inte. Kanske om när värden var en enklare plats. Då man inte visste om ondskan från andra platser." Viskade han och kramade hennes hand.

Hon skrattade lågt och smekte honom över kinden och hårlinjen. " Okej." Viskade hon och började berätta om hennes första vandring i denna värld. Om få människor, vänliga människor och obebyggd mark.

Han log och sjönk tillbaka i det heta vattnet och slöt ögonen. Detta var det bästa som fanns enligt honom.
"Och vad hade du för djur?"

Hon skrattade lågt och kysste honom på huvudet. " En åsna. Men den kunde jag inte rida på. Jag vandrade inte ensam. " Viskade hon leendes.