PRS Lupple & Medi

"Det brukar vara så om man äger ett hus så betalar man. Jag äger det här huset och jag är pank. Din pappa skrev över huset på mig för att ta mina sista pengar." Förklarade hon och log mot honom.
"Jo jag vill gå på pubben där jag bor. Jag känner alla där och vill visa upp dig."

Dorian såg på henne när hon förklarade skämtet och skrattade till.
"Men Lathan har redan massa pengar. " Sa han för att påvisa hur orimligt hennes skämt var. Men visst han kunde förstå skämtet nu och det var inte dåligt.
Dorian nickade lite.
" Vi ska gå på en pub? Så du kan visa upp mig. " Sa han och flinade lite.
"Visst. Det är en plan. "Sa han och kysste henne igen innan han satte sig upp för att packa det sista.
Gick till en tavla som hängde och flyttade undan den och låste upp kassaskåpet som var bakom.
Det fanns allt möjligt där inne men han sorterade igenom sina pass och tog det nyaste och kastade det till väskan och tog sedan ut lite kontanter och stängde igen kassaskåpet. Hängde för tavlan och packade ned pengarna innan han stängde igen väskan.

"Men ohh h morfar du fattar inte!" Hon skrattade. "Det är inte det skämtet är! Skämtet är att jag vet att Lathan har mycket pengar. Han vill bara inte slösa dem så han skrev över huset på mig!" Hon såg sedan nyfiket på passen och såg sedan bort.
"Hur många har du dödat för att få dem?" Hon reste sig och gick fram och såg på honom.

Dorian skrattade till lite, det var betydligt bättre än vad han först trott.
"Nu fattar jag." Sa han och flinade lite men skakade sedan på huvudet.
"Jag dödar inte för pass Willow. De är falska pass, vissa är äkta men det är pass från långt tillbaka. Jag gillar att spara på dem." Sa han och såg på henne.

"Så var det ett så dåligt skämt?" Hon log mjukt och reste sig och började att gå och tog hans hand och log.
"Men släng dem inte då. Spara på dem." Hon drog tummen över hans handrygg.

"Nej det var rätt bra faktiskt. " Sa han och flinade mot henne och nickade sedan.
" Det är precis det jag gör. Sparar på dem. Jag sparar på jättemycket saker. Det är en av mina svagheter. " Sa han och kysste henne lätt på huvudet.

Hon log och tog sin väska med sig ner och ställde den vid dörren och såg på honom.
"Det ska bli skönt med en resa faktiskt. " Hon såg på Dorian och sedan Tristan som kom ut från köket med två koppar. Ena med blod andra med varm choklad.

Dorian följde efter ned med sin väska och ställde den vid dörren och såg Tristan. Han log mot honom.
"Broder. " Sa han glatt och tog emot blodet och tog några klunkar. Så himla gott och välbehövligt.

Hon tog chokladen och drack och log.
"Så ska vi åka bil?" Hon log och såg på Dorian. Sedan så drack hon upp och ställde ifrån sig koppen.
"Hur mycket blod dricker du om dagen egentligen älskling?"

Dorian nickade sakta.
"Ja du kan ju inte springa till flygplatsen. " Flinade han mot henne och skrattade till.
"Mer än alla andra i familjen. Men det är ju för att jag är nära dig hela tiden. "Sa han och flinade lite.