Är det svårt att älska och bli älskad?

^^Aha

Bra ♥ Love it

ÄLSKART ♥ ♥♥

kul att ni gillar det!
ni förgyller min dag/ kväll ♥

Aww ♥
Och du förgyller våran

aaawe! nu fick bombarda ett brett leende på läpparna ♥

Bombarda borde ha ett stort leende på läpparna, för det är hon värd ♥

Exaktly puss och kram ♥

aawe tack Grå Damen !
Och puss på dig också Therese91 ♥
Jag fortsätter att skriva i Georges perspektiv nu :

Kapitel 13

- Hey du George, vad är det med dig? sa min bror där vi satt ensamma upp i varan sovsal.
- Inget, svarade jag och la mig ner på sängen med en stor suck.
- Seriöst George? tror du verkligen att jag går på det?
- Jag är bara orolig Fred! Hon har inte varit vid medvetandet på nio dagar nu! Det är inte så jäkla enkelt när någon man tycker om är döendes! skrek jag och mötte Freds förvånade blick.
- Gillar du henne? undrade han och log sedan förstående mot mig och jag nickade till svar.
- Jag går till sjukhusflygeln och ser om det hänt något nytt, sa jag och gick ut ur rummet med sorgsna steg.

Jag gick in i det vita dystra rummet och såg att madam Pomfrey stod vid Connys säng med ryggen mot mig, så jag gick försiktig fram i hopp om att hon vaknat.

- Tyvärr mr Weasley, hon har inte vaknat än. Men jag har precis testat ett nytt elexir som jag hoppas ska hjälpa.
Jag nickade till svar och satte mig på samma stol som jag suttit på dem senaste nio dagarna. Jag kunde sitta där i timmar och titta på henne det var som om tiden stannade. Sekunder blev minuter och minuter blev timmar. Hon var så vacker. Jag satt som vanligt och masserade hennes hand och viskade samma ord som alltid när jag plötsligt hörde hostningar ifrån sängen och jag kände hur lyckan spred sig inom mig så jag böjde mig fram till sängen för att se om hon slog upp ögonen och mycket riktigt gjorde hon det. Men gav till ett högt skrik och slog till mig riktig hårt.
Jag for snabbt bak och Pomfrey kom springandes och gav henne lugnande medicin innan hon körde ut mig ur rummet i full fart.

- George! vad har hänt? utbrast Fred när han såg mig komma in i uppehållsrummet men jag ignorerade honom och gick upp till sovsalen och la mig på sängen med kudden över huvudet.

Jag hörde Freds fotsteg komma allt närmre och strax där efter for dörren upp och han satte sig på min säng.

- Hon har vaknat.
- Men det är väll bra? frågade han.
- Hon skrek och slog mig.
- Hon gjorde vadå?! utbrast han

Nu har jag missat två UNDERBARA kapitel under fem timmar. Super duper mega bra kapitel! ♥