Privat Flicka&Farao

Alicia lade sig på sin sang och började tänka. Den senaste veckan hade hon misslyckats med allt. Hon hade somnat I faraons sang, hämtata maten försent och bara varit I vägen. Hon måste skärpa sig nu, annars kanske hon skulle bli avrättad.

Atemu gillade frukost och han drack juicen och tänkte på tjänaren.
Hon behövde kanske skärpa sig lite men det var hennes första dagar.
Han kunde inte vara allt för hård mot henne om hon misslyckades.

Hon bestämde sig för att försöka göra det bästa hon kunde av situationen och göra det bästa hon kunde.

Han åt upp frukoten och drack upp juiscen och gick ut på altanen och började tänka på sin mamma och pappa och han blundade och försökte hålla tillbaka tårarna men lyckades inte.

Alicia funderade på om hon borde gå till Atemu men han brukade vilja ha morgonen för sig själv.

Atemu började gråta och sjönk ner på knä, han visste att han egentligen inte borde gråta, det anstår inte en farao att gråta men han kunde inte hjälpa det.

Alicia bestämde sig för att gå ner till tvättstugan och se om de behöde hjälp. Hon gick förbi Atemus rum och horde ett konstigt ljud. Det lät som om faraon grät. Kunde det stämma? Borde hon gå in?

Atemu fortsatte gråta och hoppades att ingen skulle höra.
Han skulle bli till åtlöje om någon fann honom gråtandes.

Alicia knackade osäkert på dörren och hoppades att hon hade hört fel.

Atemu hörde knackningen men han tänkte inte öppna.
Han visste att vem det än var så skulle de se att han gråtit och han tänkte inte låta denne få veta det fören han fått stopp på de idiotiska tårarna.