fantasy roll

Neflite såg på henne och sa.
- Ja, men som sagt, du kommer nog att vara helt bra i morgon.
Men hur som helst, jag beställde lite pizza, som borde vara här när som helst.
Om du inte gillar det så kan jag alltid fixa något annat.

"Nej, nej det behövs inte. Jag tycker faktist om pizza. Tack." Ezra smakade lite på lögnen. Hon tyckte egentligen inte om pizza men ville inte besvära Masato mer än vad hon redan gjorde. Hon rättade till sig lite i soffan. Hon kände hur något vibrerade till i fickan. "Ursäkta." Hon tog upp mobilen. En notis. Hon visste att det var en till hatkommentar. Ezra suckade bittert och stängde ner mobilen och la den i fickan igen.

Neflite suckade och sa.
- Nefra du kan tala om allt för mig...och jag kräver allt folk är ärlig mot mig..
Som jag alltid är mot andra

"Ja, ja jag kan iallafall äta pizza. Just nu hade jag kunnat äta vad som helst!" Det var faktist sant. Hon var jätte hungrig. Hon kände hur det vred sig i magen. Det kurrade till ljudligt från magen. "Ursäkta." Hon skrattade lite åt det. Hon kom på något. Hur hade han kunnat se att hon ljög innan? Hon var ju inte precis mästare på att ljuga men hur?

Neflite såg på henne och sa.
- Okej.

Plötsligt plingade det på dörren och han gick till ytterdörren och öppnade och fick fram pengar i fickan och tog upp dem och gav dem till han som kom med pizzan och när mannen gått iväg så gick Neflite tillbaka in i vardagsrummet och sa.
- Jag hoppas det går att äta i alla fall.

"Som jag redan sagt är jag så väldigt hungrig och kan äta i princip vad som helst." Hon kännde sig lite obekväm med att utnyttja Masatos gästfrihet.

Neflite såg på henne lite värt och gick och hämtade bestick och sa.
- Vad vill du dricka till, jag har vatten, mjölk, cola cola, fanta.

Han hade ju det men mest bara för skojs skull

"Det blir bra med vatten, tack." Hon lutade sig tillbaka i kuddarna ännu mer när Masato gick iväg till vad som antagligen var köket. Ezra vände sig om mot fönstret. Det stod en flicka där. Ezra blev rädd och satte sig upp och tryckte sig mot kuddarna. När flickan märkte att Ezra såg henn löstes hon upp i ljus och försvann. Ett pang och hon var helt borta. Ezra gungade sig i ögonen. Samma pang som natten hon såg Masato för första gången. Chocken började långsamt avta. Hon ville berätta om det här för Masato.

Masato fyllde ett glas med vatten och gick in vardagsrummet och ställe försiktigt ner glaset på bordet och besticken också och sa.
- Okej, ät så mycket du orkar.

"Tack!" Hon tog en bit av pizzan. Hon åt upp den snabbt. Masato hade inte ens tagit en bit än. "Ska inte du ha något?" Ezra sneglade undrande på Masato.