På havets botten.

Han log triumferande medan han gjorde iordning bandaget och såg sedan på Co.
"I morgon ska hon till stora salen. Kolegor från de andr städerna kommer." Han såg på flickan. "Ingen mat och ingen mer kontakt från oss. Hör du?!"

"Men..."

"Men vadå?" Han såg på honom och släppte taget om hennes haka och började gå ut. "Ge henne narkos så hon sover tills i morgonen" Han såg på roboten som nnickade kort.
"Ja doktorn.."

"Nej!"
Co formligen kastade sig mot roboten och ryckte narkossprutan ur hennes hand. Men olyckligt nog råkade nålen snudda vid hans hud och i farten tryckte han omedvetet till.
"Jag..."
Han kände en ensam tår singla nerför kinden. Världen snurrade och han visste att han föll. Men han hade svimmat av redan innan han nådde marken.

Roboten hade fångat upp honom och såg på Co medan Aida hoppade ur sängen och han lades där. Hon såg på Aida medan hon stopade om Co och låste dörren och log.
"Oroa dig inte.han kommer vakna om några timmar. Jag menade inte att göra honom illa, inte ens dif."

Co drömde hemska drömmar. Hemska. Han skrek, han grät i sömnen. Men ett namn kunde inte lämna hans läppar. Aida.

Hon höll hans hand och såg på honom. Men smnade senare med hans hand i sin.

En flyktig tanke for genom hans febersömniga huvud när han kände en hand i hans.

Hon vaknade till när hon kände en hand på sin axel. "Vakna nu." Roboten sågoroad ut. Sen försökte hon väcka Co.

"Ööööhhhhh...", sade han när roboten ruskade honom med sin järnhand.