PRS (Kim Potter&Trädkatten&Choppa)

tack!
nja för vi har ju hoppat över choppa

Det var meningen.

men vill du inte skriva så att du kommer ifatt

Alicia:
Det kändes som ett hårt slag i bakhuvudet när den ena tjejen sa att jag var galen.
Jag rätade på mig och gav henne en kylig och mörk blick. Sedan log jag ett nonchalant leende även om jag kände mig rädd och eländig inombords.
"Akta så jag inte läser dina smutsiga hemligheter innan du ens hunnit lära känna den här skitstan, det skulle säkert bli skvaller ett bra tag", även om jag visste att jag inte kunde kontrollera mina 'förmågor' så accepterade jag inte att någon förtryckte mig och kom undan med det.
"Har ni andra på något vis... Känt, sett eller drömt om något konstigt?", frågade Nicolaus försiktigt.

Ines:
"Min krukväxt började växa jättefort, och så har jag drömt...", började Ines. "Om en tjej från förr som typ var i ett fängelse eller något", avbröt Isabelle. Några av de andra nickade och började förklara om sina "krafter".

Abril blev plötsligt knäpptyst. Hon började nästan bli lite rädd för den andra flickan, hon såg så oskyldig ut där i sitt mörkbruna vågiga hår och stora blåa ögon. Men ur hennes mun kunde tydligen sådana kaxiga ord komma ut hur lätt som helst. Fast Abril hade ju faktiskt själv sagt att flickan var galen så det kanske inte var någon stor skillnad när man väl tänkte efter. Abril mumlade ett nästan ohörbart "förlåt" till den andra flickan och tittade snabbt ner i marken för att sedan mötas av hennes smutsiga fötter. De hade lite sår och grus på sig från vägen hit, om Abril inte hade blivit styrd av någon helt annan så hade hon varit betydligt försiktigare och inte haft så många skrapsår. Och om hon skulle vart i sin egen kropp skulle hon först satt på sig skor innan hon gick ut. När hon väl tänkte efter så skulle hon nog inte ens gått ut mitt i natten om hon vore sitt rätta jag!
"Har ni andra på något vis... Känt, sett eller drömt om något konstigt?", frågade plötsligt Nicolaus försiktigt. Abril var tvungen att tänka efter lite. Hon tyckte att hennes liv hade varit normalt ända fram tills nu, så inget konstigt hade egentligen hänt för ens idag. Eller inatt.
Plötsligt sa en tjej med rödbrunt axellångt hår, "Min krukväxt började växa jättefort, och så har jag drömt..." hon tog en liten paus innan hon fortsatte igen. "Om en tjej från förr som typ var i ett fängelse eller något"
Abril kom plötsligt ihåg hur hon hade drömt samma dröm, inte direkt för att hon hade tyckt att drömmen var så konstig. För egentligen kan man ju drömma om vad som helst, men det konstiga var att hon hade drömt detsamma. Och så hade hon fått en obehaglig känsla precis när hon vaknat.

"Jag har faktiskt blivit osynlig. Och drömt sådana drömmar. När jag vaknade luktade mitt hår brandrök", sade Isabelle.

(Din tur Fröken Operfekt)

"En gång när jag målade och släppte penseln för att ta upp lite färg från golvet så fortsatte den måla. Men alltså.. Jag vet inte." Jag mådde illa. Det hade bara hänt en gång och jag hade stått still i flera minuter efteråt och bara sätt penseln fortsätta måla. Tillslut tittade jag bort och när jag sedan kollade igen låg penseln på marken. Det var något som jag helst hade förträngt. Och det här med drömmarna.. Visst hade hon också kännt brandröken varje morgon hela den här ceckan.
"kan vi inte bara gå hem? jag menar varför är vi ens här?"