Prs(Dragon Fantasy)

Uriah fick syn på Arnol. "Uriah! Kom!" ropade han. Hans flickvän och hennes vänner fnittrade och vinkade. "Nej tack!" log Uriah och gick till kanten av stranden, där bara han brukade bada. Han lade en hand på Minas rygg och föste henne dit.

Mina var glad att de inte skulle dit, hon var helt bortkommen bland alla fnittrande tjejer, bland människor över huvud taget. Då de var framme satte de sig ner, här var det varmt och skönt och solen gassade.

Uriah satte sig vid Mina i sanden. "Vad varmt det är!" log han och borrade ner fingrarna i sanden.

"Mmm" log Mina och kisade mot solen, "Skulle jag vara mer solbränd?" säger hon frågande som i förbifarten, hennes bleka hud såg nästan sjuklig ut vid hans solbrända.

"Det avgör du själv!" log Uriah.

(sry för korta inlägg, gör läxa egentligen xD)

"Hmm." muttrade Mina till svar och drog av sig tröjan för att sola. Han hade lovat att inte säga något så sitt ärr gjorde inget att han såg. Hon slöt ögonen och det var som att redan kunde man se en aningen skillnad på hennes hy.

(Lugnt, jag förstår xD)

Uriah såg leendes på Mina innan han lade sig bredvid och blundade. Snart somnade han - något han absolut inte ville. En gammal och mycket ond kentaurs ansikte dök upp bakom ögonlocken och blev anledningen till Uriahs plågade ansiktsuttryck.

Mina satte sig upp och hon såg bekymrad på Uriah ansikte, skulle hon väcka honom?
"Uriah." sa hon lågt och rörde vid hans arm för att han skulle vakna.

Uriah ryckte till och satte sig spikrakt upp i sanden. Han såg med först förskräckta sedan slutna ögon. "Jag...Jag ska nog gå. Måste göra en grej..." Uriahs röst var tonlös. Han reste sig upp, borstade bort alla sand och gick stelt därifrån.

Mina såg efter honom, fundersamt. Något var fel, men när hon var sådär ville hon vara själv så troligen ville han det med. Hon undrade dock var det var som fick honom att bli sådan?