Skogens hemligheter

"Tack, jag skulle vara tacksam för det." sa Indra artigt men log. Hon gillade honom, hans sätt och han var snäll. Han hade rätt, hon kunde bara inte ge sig av som förra gången det hade nästan kostat hennes liv.

Vincent log och reste sig efter att ha tagit sin krycka. "Vill ni få en rundtur? Eller roa er på andra sätt?". Han hoppade fram till henne. Han längtade tills han hadevgått ordentlift.

"Rundtur låter bra." log hon och tog honom om midjan och hans hand över hennes axlar. "Det är enklare om du stödjer dig på mig." log hon.

Vincent log, och han blinkade till och en nästan omärklig rodnad spred sig över hans ansikte då han stödde sig mot henne. "Det är lättare ja". Han la ifrån sig kryckan och ledde dem ut ur rummet. Lis blickar brände men han brydde sig inte. Indra var ingen rival.

Indra log hon med, hans närhet gjorde henne varm och god, hon njöt av det. Hon märkte inte Lis blickar då de tog sig ut ur rummet genom korridorer i det stora huset.

Vincent började prata om huset. "I den här korridoren har vi mest gästrum, även rum till en del pigor och andra tjänare". Han stannade utanför en stor dörr. "Och här har vi biblioteket". Han öppnade upp. Det var ljust där inne då de fanns stora fönster. Böcker i stora hyller fanns överallt. Tusentalsböcker.

Indra gapade, det var vackert och så stort. Böcker var något dyrbart något som enbart överklassen hade råd med. Indra kunde inte läsa men det var inget hon tänkte avslöja. "Vad stort och öppet det var." log hon då de gick in.

Vincent skrattade lätt. "Jag vet, det här är mitt favoritrum i hela byggnaden". Han drog sin fria hand längs några bokryggar. "Hela min familj älskar böcker".

Indra nickade, "De är vackra." sa hon då hon inte visste vad hon skulle säga. Men vackra var böckerna, som små konstverk i sig.

Vincent nickade och utan att tänka sa han förbigående "Ja, som du". Han insåg sedan vad han sagt och tystnade, hans kinder blev rosa och han såg inte direkt på henne.