PRS(Dragon Fantasy)

Nalel åt så mycket hon hann, för hon var inte säker på hur maten för resten utav dagen skulle se ut. Sedan var det dags för att ta adjö av hennes föräldrar, det gick faktiskt mycket lättare än vad hon trott.
Hon började gå mot lägret i snabb takt med sina soldatkläder på sig, och hon hade med sig allt hon fått. Hon kom tillslut fram och fann att de började packa ihop.

"Nalel." ropade Meira på henne och ledde fram en häst eller snarare två. Sitt eget bruna sto hade hon också med sig, och den var redan packad.

Nalel såg en aning tveksamt på hästen, den var stor, men bara hon kom upp löste det sig nog. "Ska jag ta honom?" undrade hon och kände sig lite nervös, nu skulle hon lämna sin barndomsby...

"Japp, det är din. Tjänar du väl som soldat får du honom." sa Meira leende och gav henne tyglarna och såg frågande på henne, "Behöver du hjälp upp?" frågar hon vänligt.

Nalel tog emot tyglarna och skakade på huvudet. "Jag klarar det nog". Men man såg att hon inte riktigt sa sanning. Hon försökte komma upp, men det gick inte.

"Det är inte så lätt första gången." sa Meira leende och visade hur hon skulle göra med fötterna och gav henne sedan en liten putt upp så hon kom upp i sadeln.

Nalel lyckades komma upp, hon kunde rida lite, men det var länge sedan sist hon gjort det nu. Hon smekte hästen över halsen och log lite, det här skulle nog bli bra.

"Sitter du bra?" log Meira och satte upp på sin egen. "Du kommer vara mycket öm om du inte är van, men du vänjer dig." säger hon och sedan ger de sig av.

Nalel log och nickade. Hon var redan beredd på att bli öm i hela kroppen. Hon började rida, och när de närmade sig utkanten utav byn vände hon sig om för en sista bild av sitt hem. "Hejdå" mumlade hon tyst innan hon fortsatte.

Meira vinkade åt de hober som följt med dem till bykanten, sedan begav de sig av, av mot ännu en by sedan till Gondor för att träna dem.