Rollspel

Ingen av Kentaurerna vågade sig dit eftersom de inte ville dö dem också.
Det hade helt enkelt med naturens gång att göra.

Luke rusade därifrån och längre in i skogen

Det kom en spejare som hade sett en kille och sa.
- Det är en människa här i skogen, vad ska vi göra med honom?

Mirandas pappa skulle plötsligt säga något då Isis plötsligt sa.
- Jag vet vem det är och om han har dödat kentauren så gjorde han det i självförsvar.
Vilket håll sprang han åt.

Spejar berättade och Isis började galoppera snabbt åt det håll som killen sprang åt och hade sin båge på ryggen med pilarna men tänkte inte använda dem och hon ropade högt men vänligt efter en stund.
- HALLÅ DET ÄR JAG, ISIS, STANNA.

Luke var chokad så han brydde sig inte om Isis, han ville bara hem

Isis suckade och galopperade snabbt i fatt honom och ställde sig i hans väg och sa.
- Jag sa ju åt dig att inte springa in i denna del av skogen, varför löd du inte?

Hon stod kvar på sin plats och tänkte låta honom springa om han ville det.
Hon ville bara ha det sagt.

" Jag vill hitta ditt bo!" Skrek Luke

Isis tittade på honom och sa.
- Jag sa ju att inte alla Kentaurer är som mig, de skulle inte döda mig så de kanske undviker det om du är med mig.
Men du får absolut inte ge dig in utan mig.

" Men, du är den bästa vän jag haft " Sa Luke och tårkade sina tårar

Hon tittade på honom och såg hans tårar och böjde sin männskliga kropp ner så att hon hade ansiktet i jämnhöjd med honom och sa.
- Och jag vill vara din vän om du låter mig.
Men det är farlig att ge sig in i vårt ställe utan någon av oss och det är ju endast jag som känner dig någorlunda, jag vill inte att du ska bli skadad, så snälla, vill du besöka mig i min flock, så ser jag hellre att vi först träffas vid vattnet där vi badade.

" Men jag vill kunna hälsa på dig utan att vi måste träffas " Sa Luke och rusade förbi Isis
" JAG ÄLSKAR DIG!" Skrek Luke och sprang iväg