PRS mellan Lolly0101 och Sirius Orion Black

"Men du är det okej med dig ?Efter allt som hände din krräääckk .. Nej hund menade jag " sa jag moit den lilla varelsen som jag knappast kände

"Jag saknar henne. Det är tomt och ensamt utan henne, och tanken på att hon blev mat är fruktansvärd, men jag klarar mig."
Jag råkar le lite åt att hon kallade min trogna vän kräk, för det är precis så jag ser på hästarna.

"Okej. Men kan du offra livet för att hämnas på han" ? sa jag och tittade stadigt in i hans ögon

"Jag skulle ha gjort det förut om du inte hade hindrat mig."

"Bra. Då¨har vi inget att oroas för"

Eftersom jag är van att gå och inte trava när jag reser så hade jag ingen koll på omgivningen och inser att jag är helt vilse. Om jag skulle komma ifrån alven så har jag ingen chans att hitta dit jag vill. Jag rider lite närmare henne.

Jag tittade förvånat på han och stannade upp en stund.

"Tyst!" sa jag och hörde hur ropen kom närmre

Jag förstår inte vad hon ville men jag gjorde som hon sa. För att inte hästens hovar skulle höras så stannade jag in´den och hoppade av medans jag tog fram yxan.

"Hörde du någon som följde efter oss" Frågade jag han och tittade mot den dunkla skogen

Jag lyssnar ansträngt.
"Nej, men du har nog bättre hörsel än jag"