Johanna and Thalia back in the Hunger Games

"Vi kan ju alltid hoppa, så svårt är det inte." sa Thalia och ser ner på mutanterna och på Johanna..."På tre?" säger hon och tar vännens hand.

"Självklart" säger Johanna och trycker Thalias hand. "Ett."
Johanna gör sig redo för att hoppa. Det kändes som evigheter innan hon yttrade ordet "två."

"Tre" sa Thalia och de gjorde sig berädda. Ett skarpt ringande ljud hördes, mutanterna stelnar till gnyr och försvinner. Och så Cecars röst dånande över arenan. "De två vinnarna, Johanna Mason och Thalia Grenlaw." Thalia ser förvånat på Johanna, menade de vad de sa? Hade de båda vunnit?

Johanna ser förvånat upp emot himlen. En svävare sände ner en stege emot dem. Hon kunde inte tro det. De hade båda vunnit. Johanna hörde klappandet ifrån publiken. Det här var stort. Verkligen stort. Och då steg Johanna på stegen. Hennes muskler stelnade. Och när hon såg på armen, såg hon hur genomblöt tygbiten var med blod, blev hon bara rädd. Tänk om de inte kunde fixa det?

Thalia klev på stegen efter Johanna och ser på hennes axel. "De fixar det, de fixar allt i huvudstaden." säger hon lugnande om än förånat, att det funkade....båda två, publikens jubel är öronbedövande då de far upp och förs in i svävaren...de hade överlevt.

När de är i svävaren och de är i en fejkad säkerhet vill läkarna ta in Johanna till en annan sal än var de vill leda in Thalia. Vilket Johanna inte ville gå med på. Tänk om de mördade henne? Den tanken fick henne att börja sparkas. Sedan kände hon ett stick i ryggen och allt blev svart.

"Johanna" skriker Thalia förskräkt då Johanna svimmar av, av sprutan, eller är hon död? "Döda henne inte, snälla." skriker Thalia och starka vakter tar tag i henne baakifrån och drar in henne på rummet. Hon känner något för munnen, en mask av något slag och allt försvinner som en dimridå framför henne innan allt blir svart.

När Johanna väl vaknar till liv igen så ligger hon ner i ett sterilt vitt rum. För andra gången. Men den här gången finns inga remmar som håller kvar henne. Utan hon hittar istället utstyrseln som hon bar i Hungerspelen, fast självklart hel och ren istället. De skulle ju möta sina team i utstyrslarna. Undra om Blight var överraskad över att se henne igen?

Thalia vaknar i ett vitt rum. Hon ser sig om men inget verkar hotfullt eller skrämmande. Långsamt sätter hon sig upp det ända som inte är vitt är kläderna, kläderna från arenan dock hela och rena. Hon ser på sig själv och förundras av den helomvandling hon gjort. Inga ärr, allt läkt till och med de på ryggen sen ett straff i 11an var borta, förunderligt.

Johanna kollar på armen. Ett ärr. Inte fult eller motbjudande, men det är ett ärr. Hon ser på axeln. Ett ärr där med. Alltså ingen hudpolering den här gången. Men självklart. Johanna hade gått igenom två Hungerspel. Helt fläckfri kunde hon inte vara.
När Johanna, fullt påklädd, går ut till Blight, assistent teamet, stylisten och hennes eskort ser hon direkt i Blights ögon att hon ligger illa till. Alla de negativa saker hon sagt. Det hon mumlat, muttrat och gapat. Thalia och Johannas självmordsförsök. Allt det där var spelledarna arga över.