Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Forum > Fanfiction > Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
| Användare | Inlägg |
|---|---|
Borttagen
|
UNDERBART!
17 maj, 2012 18:39 |
|
95mas
Elev 
|
7kt bra
Alltid Redo.
Läs min FF "Den bortglömde marodören"
17 maj, 2012 19:54 |
|
Borttagen
|
Superbra!
Ni är sjukt duktiga på att skriva, vet ni ♥♥♥ 17 maj, 2012 19:55 |
|
tove granger
Elev 
|
Ni är lika underbara som J.K Rowling
vill du veta något klicka här under. http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=19523&page=1#p1139762 17 maj, 2012 20:33 |
|
Hermia
Elev 
|
Awsome
Once a MADling, always a MADling 17 maj, 2012 21:09 |
|
Lily Evans
Elev 
|
Varför slutade du när det blev så spännande? >:C
Aja, så himla otroligt awesome, som alltid C: "A true friend is someone who says nice things behind your back." 17 maj, 2012 23:08 |
|
Borttagen
|
Åh jättebra och spännande!!
18 maj, 2012 17:47 |
|
Borttagen
|
Skitbra!
19 maj, 2012 13:07 |
|
Elin Lovegood
Elev 
|
Superduper bra!!!!
19 maj, 2012 19:01 |
|
madeleinegranger
Elev 
|
Kära läsare, ett nytt kapitel här då! Enjoy! ♥
18. Xenia. Xenia går tillsammans med Eira ner till frukosten dagen därpå. Xenia känner sig tacksam att hon blivit sams med i alla fall Eira igen. Wilma har hon däremot inte pratat med. Faktum är att hon inte ens sett Wilma sedan festen i fängelsehålorna. ”Eira, vart är egentligen Wilma? Jag har inte sett henne i skolan på flera dagar.” Frågar Xenia när dem går in i stora salen och intar sina platser vid bordet. ”Åh, nej, jag vet inte.” Svarar Eira nervöst och tar en stor tugga rostat bröd, som om hon ville undvika frågor. Xenia känner på sig att Eira vet var Wilma är. ”Jag börjar nästan bli orolig.” Säger Xenia. ”Jag är säker på att hon kommer… uhm…snart.” Säger Eira osäkert med ett svagt leende och drar handen genom sitt mörkbruna lockiga hår. Xenia ser misstänksamt på Eira och nickar långsamt. Eira märker det och byter ämne. ”Så, Magiskt hantverk börjar om tio minuter. Vi går.” Xenia nickar till svar och dem går iväg mot ett klassrum i ett av tornen. Precis innan klassrumsdörren slår igen framför dem hinner Xenia och Eira smita in i klassrummet och ta plats vid ett bord. Klassrummet är runt och borden står i en cirkel runt ett cirkelformat bord i mitten. Varje plats är försedd med något som liknar en symaskin men med märkliga former. En lärare från Salem institut för häxor står i mitten av salen klädd i mörkblå klänning och blodrött nästan lysande hår och markerad sminkning. Hon ser mycket sträng ut. Xenia ser sig om i klassrummet och upptäcker att det nästan bara är häxor som valt kursen, de enda trollkarlarna är från Nya Zeeland och dem ser väldigt förvirrade ut. Som om de hade hamnat i fel klassrum. ”Välkomna!” Säger läraren högt och tydligt och så hastigt att flera hoppar till. ”Mitt namn är Ismira Dwellkin, men ni kallar mig professor Dwellkin. Jag tänkte bara ropa upp era namn och anteckna att alla är här.” Ismira tar upp en fjäderpenna och ropar upp namnen på de som anmält sig till kursen. Tydligen är killarna från Nya Zeeland anmälda till kursen ändå, för när Professor Dwellkin ropar upp några udda pojknamn är det dem som räcker upp handen. Lektionen går sedan ut på att sy en slips med hjälp av den konstiga symaskinen. Xenia lyckas åstadkomma en perfekt orange slips med guldprickar medan Eiras blir formad som en banan. ”Miss Lovegood, bra jobbat, bra jobbat!” Utbrister professor Dwellkin glatt när hon ser Xenias perfekta slips. Sedan vänder hon sig till Eira, men pressar bara ihop munnen när hon ser Eiras misslyckade slips och sedan går hon till nästa bord. Xenia trivs som fisken i vattnet bland tyger, nålar, trådar och magi. Hon lyckas även göra ett nytt hårband till sig själv innan lektionen är slut och hon knyter det runt huvudet och kollar sig i spegeln. Hårbandet är lika blodrött som professor Dwellkins hår. När alla har lämnat klassrummet efter lektionen stannar Xenia kvar för att hjälpa professor Dwellkin att plocka ihop. Xenia vill passa på att berömma lektionen. ”Professor Dwellkin, vilken skojig lektion!” Berömmer Xenia och professorn som stått och sorterat pärlor vänder sig om och ler mot Xenia. ”Åh tack miss Lovegood! Du är en riktig begåvning på hantverk.” Svarar Ismira och går fram till Xenia. ”Har du tänkt på vad du skulle vilja jobba som när du går ut Hogwarts?” ”Ehm… inte riktigt. Jag ska prata med Ravenclaws föreståndare om yrkesval imorgon.” Svarar Xenia och ser rakt in i Ismiras svarta ögon. ”Du borde tänka på ett jobb inom design eller syteknik.” Föreslåt Ismira och beundrar Xenia hårband med blicken, sedan drar hon med trollstaven över det. ”Det där hårbandet är otroligt vackert.” Xenia tackar så mycket och tvingas sedan gå, eftersom nästa lektion snart skulle börja. ”Hejdå professor Dwellkin. Ses nästa vecka.” Säger Xenia innan hon går ut. Utanför står Eira och väntar med bister min. ”Jag tycker verkligen om professor Dwellkin.” Säger Xenia drömmande och rör vid det röda hårbandet. ”Vad tycker du om magiskt hantverk?” ”Tråkigt. Jag har hellre hundra timmar trolldryckskonst än det där.” Säger Eira ilsket. ”Man kan inte vara bra på allt, Eira.” Säger Xenia uppmuntrande. ”Tydligen inte.” Säger hon sorgset samtidigt som de går in i professor Bonum klassrum för en lektion i trolldryckkonst tillsammans med Hufflepuff. Xenia och Eira slår sig ner vid varsin kittel. Professor Bonum gör entré i klassrummet och hennes vackra askblonda hår böljar i luften efter henne. Alla drar efter andan, pojkarnas ögon blir stora som tefat. Professor Bonums skönhet är slående och alla blir tysta och vänder sin uppmärksamhet mot henne. ”Någon har snott från ingrediensskåpet i natt.” Säger professorn och blickar ut över klassen med stadig blick. ”Jag misstänker ingen av er, men om ni vet något, så säg till mig efter lektionen.” Alla nickar med blickarna fast på professorn. Hon ler nöjt. Xenia spärrar chockat upp sina ögon. Hon minns häxorna nere i fängelsehålorna som pratade om någon kittel och att dem hade fått tag på en handfull av någonting. Det måste varit dem som snott trolldrycksingredienserna. ”Jag tänkte dela ut en bok fylld med viktig information till er GET-examen i trolldryckskonst.” Berättar professor Bonum och svänger med sin stav så ett exemplar av en tunn bok med bokstäverna Inför GET examen, trolldryckskonst 5. ”Läs sida 21 och svara på frågorna.” Efter lektionen stannar Xenia kvar för att berätta om häxorna hon sett nere i fängelsehålorna. När alla lämnat klassrummet går Xenia fram till katerden där professorn står och samlar ihop böcker och pergamentrullar. ”Jag tror jag vet vilka som snodde ingredienser.” Säger Xenia och professorn kollar nyfiket upp på Xenia. ”Jag patrullerade i fängelsehålorna i söndags när jag såg tre kaniner som skuttade förbi.” Xenia slår chockat handen för munnen. Det där hade hon inte tänkt säga. Professor Bonum rynkar ögonbrynen. ”Skulle det där vara roligt?” Frågar hon. ”Nej jag vet inte vad jag sa… ” Ursäktar sig Xenia chockat. ”Jag menar att nere i fängelsehålorna såg jag några häxor som skuttade förbi.” ”Okej Miss Lovegood, jag tror inte jag förstår det roliga, men du får gärna komma tillbaka när du har någonting vettigt att säga.” Säger professor Bonum och leder Xenia ut genom dörren. Xenia vet inte vad som flög i henne, varför kunde hon inte säga vad hon hade sett? Med handen fortfarande för munnen går hon fram Eira. ”Eira, jag måste… prata med… ” Börjar Xenia långsamt, men sedan ser hon Scorpius kalufs. ”Scorpius!” Ropar Xenia och lämnar Eira och springer allt vad hon orkar fram till Scorpius och griper tag i hans arm, hon bryr sig inte om att han står tillsammans med Theresa och två andra tjejer och pratar. Xenia drar iväg honom en bit bort från dem. ”Scorpius, du vet där det vi såg i fängelsehålorna i söndags, med häxorna du vet?” Börjar Xenia, men när hon ser Scorpius oförstående blick blir hon osäker. ”Du minns väl?” ”Eh… nej inte riktig.” Säger han och kliar sig i håret. Xenia fylls av skräck, hade Salem-häxorna gjort något med henne och Scorpius så att dem inte skulle kunna skvallra? ”Minns du inget? Inte ens att du… kysste mig?” Frågar Xenia olyckligt och det sista säger hon väldigt tyst. ”Vad sa du?” Får Scorpius lov att fråga. ”Du kysste mig Scorpius, i fängelsehålorna, i söndags när vi patrullerade.” Säger Xenia högt i ett desperat försök att få honom att minnas. Scorpius ser sig oroligt omkring, tydligen hade hennes utrop fått några elever närmast att reagera. ”Jag är ledsen Xenia, men jag minns ingenting från i söndags.” Säger Scorpius och rycker oförstående på axlarna. ”Jag vet inte varför, hela söndagen är bara som en enda vit dimma.” ”Okej, jag ska gå till botten med det här.” Mumlar Xenia och säger hej då till Scorpius och går sin väg. Varför vad häxorna från Salem institutet så skumma, vad hade dem i kikaren och varför kunde dem veta att Scorpius och Xenia hade hört dem? Kära dagbok! Scorpius har glömt bort allt från i söndags (vilket betyder att han även glömt bort vår kyss… det känns hemskt!), det måste ligga någon slags lätt glömske förtrollning bakom det. Och jag kan inte säga vad jag sett och hört även fast jag försöker. Jag vet inte varför. Varken jag eller Scorpius kommer alltså kunna skvallra för några lärare. Det är så frustrerande!! Jag gillar i alla fall det nya ämnet magiskt hantverk, det var väldigt roligt och jag är tydligen väldigt duktig på det också. Jag gjorde mig ett hårband som jag älskar, det är rött och jag vill ALDRIG ta av det! Fast vi har bara de nya ämnena en gång i veckan, men imorgon ska jag i alla fall testa på Naturens krafter. Får se hur det går då! Snart är det i alla fall jul, vi åker hem om två veckor, innan det ska det spelas en till quidditch-match. Men eftersom vi vann mot Salem-häxorna förra matchen är vi i alla fall vidare till semifinal, jag vet inte hur det är uppbyggt men jag tror att alla ska spela mot alla? Det visar sig. /Xenia Alice Lovegood. 
22 maj, 2012 12:13 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen