Den stumma häxan...

När kommer nästa kapitel?

Uhm... :3 Någon gång idag ^^ Jag ska försöka göra det x-tra långt, kanske lite mer beskrivningar om naturen eftersom det är en onormalt snöig vinter i England ^^
Men nu ska jag duscha så jag börjar väl om en halvtimme! ♥
[Om ni kommenterar slut den här sidan ändrar jag bara det här inlägget ]

(Okej, ska försöka att inte göra det )

Mer!
Bevakar.

ett liitet inlägg, litet litet litet
oj, juste, meeeeeeeeeeeeeer!!!!!!!! superbäst!

Kapitel 18: Snöbollskrig…
Jag reste mig hastigt upp och såg ursäktande på Reg som låg antagligen chockad på den snöiga marken, Tim verkade också chockad. Amelia hade kommit fram precis i tid för att se mig rodna med mitt ansikte så nära hans. Hon började skratta.
”Jasså? Elisa! Inte visste jag att man kunde klanta sig till sin första kyss!” Skämtade hon och jag log mot henne, om hon bara visste! Jag hade ju redan haft min första kyss, med Lester! Men hennes skämt fick i alla fall Tim att skratta och Reg att le.
”Eller hur? Du då Reg? Gillade du din första kyss??” Retades Tim och fick en handfull snö i ansiktet. Tim tog själv upp en och kastade mot Reg, som undvek den snabbt så jag fick den i ansiktet istället. Jag böjde mig ned och tog upp dubbelt så mycket snö som Tim och precis när jag skulle kasta den fick han en enorm snöboll i magen av Amelia, som snabbt tog undsättning bakom sin koffert, och jag… ja, jag följde hennes exempel och i farten tog jag med mig Regs koffert.
”Hey! Ni får inte ta min koffert! Den är mitt skydd!” Ropade Reg och kastade ännu en snöboll mot vårt håll. Men Amelia och jag struntade blankt i det, vi staplade dem tre koffertarna bredvid en av husväggarna, på högkant såklart, och under tiden vi kastade fyllde vi springorna med snö.
”Kom och ta tillbaka den då, om du vågar!” Ropade Amelia tillbaka och kastade en snöboll som träffade Reg rakt i ansiktet så han föll omkull. Det kändes som vi lekte i timmar innan en stor grön pickup körde upp till huset och Tim ropade:
”FRED!” Och sedan sprang han mot pickupen, en äldre man steg ut. Vi andra kom lite på efterkälken.
”Hej farbror John, vad gör du här?” Frågade Tim och kramade mannen.
”Åh, jag ska bara titta till er fyra. Din mamma bad mig kolla maten och sånt. Förresten du har mitt nummer eller hur?” Sa John och låste upp till huset. ”Har ni inte ens gått in, era småbarn?”
”Vi är inga småbarn!!” Utbrast Amelia och mannen log mot henne.
”Om man är 58 år så är en 11-åring ett småbarn, eller gillar du ”lilla flickan” bättre?” Frågade han glatt och Amelia lade armarna i kors.
”Jag föredrar Amelia.” Svarade hon smått irriterat och tog av sig sina ytterkläder, Tim gjorde det också så jag tog också av mig ytter kläderna. Reg hade redan tagit av sig sina ytterkläder.
Jag hittade lite papper och penna i det modernt renoverade huset, nästan hela södra sidan av huset var glas.
Sedan skrev jag:
”Mr. John” men han verkade titta över axeln på mig eftersom han sa:
”Kalla mig Farbror John du, jänta.” Sa han gammalmodigt. Jag log, han var lite som morfar. Sedan strök jag över ”Mr. John” och skrev dit ”Farbror John” istället.
”Ja, flicka?” Sa han med frågande ton och jag skrev rätt så snabbt:
”Kalla mig Elisa eller Elisabeth, tack.” Han nickade åt det.
”Självklart, Elisa.”

Han påminde väldigt mycket om morfar…
---------------------------------------------------
Ja det blev inte så mycket längre men blev av med all inspiration nyss D':
Nästa kapitel kommer handla lite om mardrömmar tror jag... :3

Jättebra

helt awesome !

bra

kya! slut på inspiration är det värsta som kan hända O.O
snälla gå och leta upp lite mer så att det kan komma mer (inte beroende alls, nej *vissla oskyldigt*)