Hermione's tvilling (SV)

Nej, *** vad dålig jag känner mig... Jag skrev inte igår som jag lovat, jag hade fullt upp med att förbreda mig inför ridlägret, och förstås med min kusin Complicated. FÖRLÅT ATT JAG INTE SKREV, JAG ÄR LEDSEN! :'(

Det kommer mer idag eller imorgon, hoppas jag.

^^Det gör absolut ingenting!♥
Vad kul att du var på ett ridläger

Vad bra! TACK! ♥

Ja, det var kul. Ska dit imorgon och på onsdag också ♥ Okej, nu ska jag inte gå alltför Off Topic och börja prata om ett ridläger..

Vsg

Vad kuul!

Nu kommer ett till kapitel, förlåt att jag inte har uppdaterat på länge.
__________________________________________
Hermione:

Hermione satt i en av de mysiga fåtöljerna tillsammans med Jeremy, eller ja, i hans knä.
Nu böjde han sig för att kyssa Hermione på hennes läppar igen, och hon besvarade kyssen med ett leende.
- Du måste väl inte gå än?
Hermione tittade bedjande på Jeremy och la huvudet på sned. Jeremy log.
- Jag stannar så länge du vill.
Hermione blev så rörd av Jeremys ord att hon genast tryckte sina läppar mot Jeremys, och han drog genast in henne alldeles intill sig.
Där satt de en stund, kyssandes, tills…
- Herregud, jag måste gå!
Jeremy tittade förvirrat upp, som om han nu insåg att Hermione inte satt tätt intill honom längre.
- Och göra vadå? frågade han.
- Jag har extralektioner med McGonagall, svarade Hermione lätt och ställde sig upp för att ta sin väska som låg en meter bort.
Jeremy tittade oförstående på henne.
- Det lär du ju knappast behöva. Jag menar, du är ju bäst i din årskurs i alla ämnen.
- Inte sådana extralektioner! Hermione himlade med ögon och såg på Jeremy som om han vore en idiot. Eftersom att jag hinner med dubbelt så mycket som de andra eleverna på lektionerna föreslog jag för McGonagall att hon skulle lära mig mer förvandlingskonst, och hon tyckte också att det var en väldigt bra idé.
Hermione fick plötsligt en väldigt sorglig tanke i huvudet, hon tänkte på hur Ron och Harry skulle ha reagerat om de hörde detta.
Ron skulle säkert ha sagt något i stil med:

- Det räcker ju med att du hoppar på stolen för att du ska få svara varje lektion.
Det händer ju till och med att du måste duscha efteråt.

Och Harry skulle bara ha flinat och sagt:

- Jag instämmer faktiskt med Ron på den här punkten, Hermione.

Hon log åt tanken på sina bästa vänner, men kom sedan på att de inte var bästa vänner längre, och blev genast sorgsen igen.
Jeremy avbröt henne i hennes djupa funderingar.
- Det här har något med Harry att göra, inte sant? frågade han stött.
Hermione glodde på Jeremy med stora ögon, vad trodde han egentligen?
- Nej, varför skulle det ha med honom att göra?
Hon lät irriterad, och Jeremy blev genast osäker.
- Jo, alltså… Ett tag verkade det nästan som…
- Nästan som vadå? frågade Hermione nu rosenrasande.
Jeremy öppnade munnen för att börja tala, men efter att ha sett Hermiones blick stängde han den igen.
Hon började prata på igen.
- Jag kan säga dig en sak, pojk… började hon. Sedan när hade hon börjat använda ordet ”pojk”?
Hermione blängde surt på Jeremy som intensivt lyssnade på vad hon hade att säga.
- Jag kan säga dig att du inte behöver bry dig ett jävla skit om vad jag gör! Harry och jag har inte pratat på över 4 månader, så fattar du? Det är inget mellan oss! Han är en stor idiot, dock inte lika stor som dig. Vet du en sak? Jag tänker aldrig bli kär igen, aldrig! Nu är det stopp på det här, kärlek krånglar bara till det i livet.
Jeremy såg helt förstörd ut, Hermione antog att han inte skulle klara av så mycket mer.
Men hon brydde sig inte utan tog ett djupt andetag, hon hade mer att säga.
- Förresten hittade jag bara på det där om extralektioner med McGonagall, jag ville bara bli av med dig!
Det där var inte sant, hon hade visst tagit extralektioner med McGonagall. Men eftersom att hon ville vara extra taskig mot Jeremy var det ett perfekt tillfälle att ljuga.
- Jag går nu!
Hermione tog upp sin väska från golvet och störtade upprört ut ur rummet.

~~~~~~~~~~~~~~

Maddie:

Luna tittade på Maddie med stora ögon.
- Vad gör du här?
- Jo, alltså… Maddie drog ut på svaret.
Luna gav henne en blick som för att visa att hon kunde fortsätta, och Maddie fortsatte.
- Harry har betett sig väldigt konstigt på sistonde. Det började med att jag och Hermione kom till perrong nio och tre kvart. Jag kände genast att något var annorlunda, jag började få känslor för Harry. Det tyckte jag var väldigt konstigt, Harry hade ju alltid varit Hermiones kompis, jag hade ju aldrig känt något för honom förut. Men det gjorde jag då, och det jag inte visste var att Hermione också hade fått känslor för honom.
Maddie tog en liten paus, men började sedan prata igen.
- Jag förstår inte hur…
Luna avbröt henne.
- Du förstår inte hur ni båda kunde gilla Harry sådär plötsligt, samtidigt dessutom? Jo, tvillingar kan göra så ibland. Ni är liksom sammanlänkade till varandra på ett sätt. Därför började ni båda få känslor för Harry, samma sommar också.
Maddie gapade.
- Hur… Hur kunde du veta att vi fick känslor för honom under sommaren..?
Luna skrattade högt och svarade.
- Jag kände väl det på mig.
Luna blinkade och drog sin hand genom sitt blonda hår.
- Fortsätt berätta nu.

Maddie var fortfarande chockad efter det som hade hänt nyss, men hon fortsatte.
- Det blev väldigt struligt på väg till Hogwarts, Harry gick liksom emellan oss två och flörtade med oss båda. Allt blev väldigt förvirrande. Väl på Hogwarts svimmade Hermione…
Maddie såg på Luna och tog en paus.
- Du känner väl till Hermiones lilla olycka?
- Oja, svarade Luna snabbt. Hela skolan pratar fortarande om den.
Maddie var lättad över att inte behöva berätta om den också.
- Bra, svarade hon och fortsatte. Väl på Hogwarts svimmade Hermione, och Harry betedde sig i princip som ett monster. Han behandlade henne som luft, och han frågade inte ens hur det var med henne efteråt. Han har fortfarande inte pratat med henne.
Luna såg fundersam ut.
- Det låter inte bra, svarade hon oroligt.
- Nej, jag vet, sa Maddie och suckade. Men hans nya beteende måste bero på något, och jag har mina misstankar om att hans nya flickvän Cathy har något med detta att göra, så därför…
- Cathy? Cathy Donovan? frågade Luna intresserat och avbröt henne.
Maddie tittade på Luna igen.
- Ja, tyvärr, svarade hon. Känner du henne?
- Jag kan väl inte påstå att jag känner henne, svarade Luna på Maddies fråga. Men hon går i min årskurs och är Ravenclaware, så jag vet vem hon är.
- Och, fortsatte Luna, hon är värre än djävulen.
Maddie funderade en stund.
- Men då kanske du kan hjälpa mig att rota igenom hennes grejer så får vi se om vi hittar något misstänkt?
Luna tänkte över vad Maddie nyss hade sagt, hon gillade inte att rota igenom folks privata grejer, men hon tyckte om Maddie och ville hjälpa henne. Hon bestämde sig för att säga ja.
- Okej då.
__________________________________________
Jag hoppas att jag inte gjorde något fel och att det var bra!

Det var superbra♥

Oj, vilket bra kapitel! Ajajajaj! Nu har Hermione lyckats göra sig osams med Jeremy, känns det som. Hoppas det löser sig. Att hon kan försöka bli sams med Harry och Ron. Hoppas det.

Och en sak till. Du behöver inte be om ursökt för att du inte har uppdaterat! Du bestämmer när du ska uppdatera. Hellre att det tar lång tid och det blir bra, än att det går fort och det finns en massa slarvfel.

Ha det bra.

Tack alla! =)

Mintygirl89: Jag ska försöka att inte be om ursäkt, men det är svårt xD Ha det bra du också, och alla andra! ♥

more

JÄTTEbra!
När kommer det mer?