jag älskar dig ju din idiot [SV][PG]

AZUM!

Asså jag vet inte, men jag tycker att denna ff:en verkar ganska tråkig...
Men, jag ska fortsätta skriva ändå bara för att jag inte vill lämna den oavslutad. (Det hände med min första ff men sedan jättelångt efteråt så skrev jag det sista kapitlet, och likadant på min andra ff, och sedan så var denna, min tredje, ofärdig jättelänge och nu har jag ju äntligen börjat skriva på den igen.
-------------------------------------------------------

Kapitel 15. Matchen

Slytherin och Gryffindor stod redo att skjuta iväg på sina kvastar. Ilskan som sprakade mellan dem var så tydlig att man kunde se det ända från sista parkett.
Det var alldeles knäpptyst. Alla elever blev alltid så här spända när det var dags för matchen mellan Gryffindor och Slytherin.
Madam Hochs visselpipa ljöd och fjorton spelare skjöt upp i luften.
Nu var spelet i full gång.
Coonley Stones röst hördes säga;
- Och Slytherins jagare har klonken! Han flyger mot mål, siktar, Han blir avbruten av en dunkare som vener förbi! Bra jobbat Gryffindorsslagman!
- Stone! Var inte partisk nu! Hördes McGonnagall säga strängt.
- Eh... ursäkta Professorn jag blev bara så glad... ursäktade sig Coonley Stone.
Matchen fortsatte ganska lugnt men efter att Gryffindor gjort matchens första mål blev Slytherinlaget inte nådigt.
När Gryffindor sedan ledde med 30 - 0 så såg det mer ut som en rugby match än som quiddich.
Alla hoppade på varann och jagare hängde med bara en hand i kvastskaften. Dunkarna var bortglömda, och de ven förbi otroligt nära spelarnas huvuden.
De enda som inte deltog i bråket var sökarna från båda lagen. De hade fått syn på kvicken och flög nu så snabbt de kunde mot den.
Albus var i ledning med Scorpius tätt efter.
Plötsligt så flög en dunkare mot Albus. Albus som hade fäst blicken på kvicken såg den inte förrän det var försent.
Dunkaren träffade kvastskaftet och kvasten ryckte till och Albus föll ner och hängde med en hand i skaftet.
Scorpius flög förbi och kom allt närmare kvicken.
Men så plötsligt, när Scorpius hand precis skulle sluta sig om kvicken så började hans kvast att skaka.
Han föll av och hängde nätt och jämt kvar i luften på sin kvast.
Under tiden hade Albus lyckats komma upp på kvasten igen och han flög nu mot kvicken. Han närmade sig, sträckte ut armen och slöt handen kring den.
Vinsten var Gryffindors.
Publiken dånade så högt att Rose var tvungen att hålla för öronen.
Så plötsligt såg hon hur Scorpius hand gled och släppte taget om kvasten. Han föll snabbt mot marken.
Utan att blinka reste sig Rose upp, riktade trollstaven mot Scorpius och sa en trollformel som hon lärt sig ifrån boken "Vackra konst-trollformler".
En bubbla slöt sig runt Scorpius och han svävade sakta ner mot marken.
Rose rusade ner mot honom och hon såg att några andra gjorde det också.
- Sco? sa hon och skakade honom.
Sco log mot henne.
- Tack.
Rose log tillbaka mot honom men sedan blev hennes min allvarlig igen.
- Men personen gjorde det igen....
- Ja...
Ellen kom springade mot dem och kollade allvarligt på Rose.
- Jag vet vem det var!

Vem, vem, vem, VEM!?!?

Ps;
Du är jätteduktig på att skriva!
Ds

Åh, jag vill veta vem det var!

jag med

Har inte ens kommit på det än....
Men jag får fundera lite på det XD

hihi ,det är så roligt med författare som har skrivit
spänning men inte vet vem det var

Haha ja...
Men jag tror jag vet vem det ska vara nu XD

OK

braaa