Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon kved lite innan hon vände sig om. Snart hade hon satt sig upp och drog handen genom håret och lade huvudet på sned.
"Fin dag." Viskade hon och hörde Sammis skrik i korridoren. Snart öppnades den och en tjänare kom in med Sammi.
"Jag ber om ursäkt ha vill till sin mor." Hon såg oroad ut.
"Ska jag hämta mat som ni kan avsmaka i sängen?"

"Ja, tack, vi äter den härinne."
Zydar nickade för att förtydliga åt tjänaren. Han såg sedan på Sammi och Kiliah. "Han har sovit gott han med.", sa Zydar och lade en hand på Sammis panna för att klappa honom.
"Hur mår du idag, Kiliah?" Han rörde vid hennes arm och försökte möta hennes blick med sin.

Tjänaren som var en demon neg och försvann ut.
Kiliah såg på upp på honom oc log ömt.
"Jag mår bra tack. Är lite trött, illamående och känner mig inte i form att gå ut idag." Hon log och smekte Zydars kind.

"Låt oss stanna inne då.", skrattade han kort och såg upp igen då tjänaren kom in med en bricka med frukost åt de. "Här, jag tar den." Zydar sträckte sig förbi Kiliah för att plocka brickan med maten och lade sedan ner den mellan de båda. "Illamåendet kanske går över om du äter något?"

Hon log och smekte Sammis kalufs och tog en bit bröd och lutade sig tillbaka.
"Kanske." Hon log mjukt och såg Sammi bli sur.
"Pappa!" Hon såg sedan sorgsen ut.
"Älskling..pappa är död minns du inte?" Kiliah såg sårad t och tårar började bildas i hennes ögon.

"Såså, jag tror någon fler behöver äta." Zydar syftade på Sammi och klappade honom för att försöka lugna barnet.
"Kiliah, inte så, det är vår tid nu, minns festen, alla glada ansikten. Vi firar kärleken, tänker du fira med mig?" Han hällde upp en dryck åt henne och räckte över glaset. "Det kanske känns bättre ifall du dricker något."

Sammi tog sig till hennes brödkorg och hon höll honom nära.
"Jag känner mig så illamående bara. Jag tror jag inte orkar dricka något." Hon så ett glas med något grumligt i. Hon tog sakta glaset och drack. Det var söt och hon såg på honom.
Kokosmjölk?"

"Ja det gör dig gott.", sa han glatt och nickade som för att bekräfta sina ord.
Zydar sträckte på sig och iakttog Kiliah tyst för ett ögonblick. Han granskade henne uppifrån och ner med en törstig blick, men kom på sig, det passade sig kanske inte att stirra så, trots att de nu var gifta. "Du ser vacker ut i det här ljuset.", sa han sedan lågt och log lite innan han tog av maten för att smaka på ett bär.
"Undrar varför illamåendet? Har du ätit något dåligt?"

Hon log mot honom och drack upp mjölken och åt sedan vidare.
"Åh så du säger det?" Hon log mjukt och lade huvudet på sned.
"men man tackar." Hon skakade på huvudet.
"Nej maten är det inget fel på. Det är min mage som gör ont bara."

Zydar såg oföstående ut. Han kände sig frustrerad över att inte kunna hjälpa henne med smärtan. "Låter inget vidare det där.", muttrade han och tog ett till bär mellan sitt pekfinger och tumme för att stoppa det i munnen. "Kanske om vi kommer upp på fötter så känns det bättre?" Han sneglade på Sammi som verkat lugnat sig i sin moders famn. Han hade lagt sig tillrätta och slumrat till.
"Några gäster kanske har stannat för natten. Vad tyckte du om bröllopsfesten?"