Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona flämtade lätt av välbehag. "Jag är så glad att du vill ha mig trots att jag var slav". Han hade varit så snäll mot henen då...

"Jag kunde ju inte ha...inte velat ha dig!" skrattade Niel lätt mot Monas varma hud.

Mona skrattade mjukt hon med. "Men ändå du var så snäll mot mig" mumlade hon. "Jag hade så mycket respekt för dig att jag först bara sa sir..:".

"Ja. Jag minns det. Och jag blev alltid så sur när du kallade mig sir...."

"Förlåt...Men jag vill inte att du skulle bli arg på mig för att jag inte sa det. Om jag kallade kungen vid hans namn istället för sir hade han straffat mig" sa Mona tyst. Kungen hade straffat henne mycket.

Niel stelnade då Mona sa ordet: kungen. Han tryckte henne än hårdare mot sig och kysste henne hårt och ivrigt på läpparna.

Milenas röst och ord fick Niel att skämmas lite, "Alltså, varken jag eller Fredrik är blinda. Kan ni gå?" sa hon menande. Niel sneglade över Monas axel och såg hur Fredrik log stort mot honom. Milena såg mest road ut. "Så äckliga ni är!" skrattade hon.

Mona stannade genast upp och rodnade kraftigt. "Äsch" sa hon bara men reste sig upp och tog Niels hand. "Det är itne äckligt...Du får allt se när du hittar någon du tycker oM!" skrattade hon.

Niel log fånigt lyckligt mot Mona och lutade sig glatt mot henne.

Mona log större. "Kom, vi lämnar dem ifred" sa hon till Niel och gick fram till dörren och öppnade den. Det var tyst och lugnt. Hon kom ut.